Minskat bostadsbyggande i Stockholm

22 maj, 2017

SCB redovisar nya siffror om bostadsbyggandet i Stockholm. Under första kvartalet i år påbörjades 5 045 bostadslägenheter i Stockholms län, varav 4 355 flerbostadshus. Förra året påbörjades under samma period 5 310 bostadslägenheter, varav 4 688 flerbostadshus. Bostadsbyggandet minskar alltså i Stockholm.

Inga kommentarer » | Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Henrik Ludvigsson

Region Stockholm i Upplands Väsby

17 maj, 2017

Simon Safari, regionordförande och delar av kansliet träffade igår Mathias Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby och hade ett intressant bostadspolitiskt samtal.

Mathias Bohman pratade om att målet för kommunen är 400 nya bostäder per år och att en tredjedel av dessa ska vara hyresrätter, att allmännyttan ska bygga minst 100 hyresrätter varje år och att kommunen inte äger mycket mark.

Mathias Bohman menar att det är viktigt med fler hyresrätter och nya flerbostadshus i villaområden.

Simon pratade om hur allmännyttans vinst används, vikten av en aktiv markpolitik och befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen.

simon-o-mathias

Inga kommentarer » | Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Henrik Ludvigsson

Kollektivboende – ett nygammalt koncept

16 maj, 2017

Kollektivboende är på väg att bli populärt igen. Många äldre och många unga söker sig till ett boende med bättre gemenskap men samtidigt en privat sfär. Det moderna kollektivboendet innehåller egna lägenheter med stora gemensamhetsutrymmen.

kerstinkarnekull

När regionen bjöd in till en inspirationsföreläsning om kollektivboende, kom arkitekt Kerstin Kärnekull från kollektivboendet Färdknäppen och berättade om hur det fungerar. Färdknäppen som har funnits länge, är ett boende för andra halvan av livet (50+) och har ett femtiotal hyresgäster.

När kollektivboenden startade på 70-talet låg fokus på att underlätta vardagen. På ett kollektivboende, i Hässelby, hade man till och med personal som lagade mat. Men på de flesta andra kollektivboenden, är det hyresgästerna själva som går samman och gör det som ska göras.

På Färdknäppen har man möjlighet till gemensamma middagar varje dag. Alla turas om att laga mat och man anmäler sig för att äta. Dessutom finns det snickarverkstad, datarum, allrum med dagstidningar och symaskin, motionsrum och takterrass. I huset finns en kör, ett husband och en trädgårdsgrupp. I motionsrummet anordnas olika aktiviteter. Självklart har kollektivhuset också en egen lokal hyresgästförening.

− Kloka politiker borde se till att fler boenden av detta slag byggs, säger Kerstin Kärnekull. Vi som befolkning blir äldre och även om det inte finns någon prognos så kommer det att bli en stor belastning för samhället. Det behövs fler bra alternativ än vad som finns idag och till en rimlig kostnad. Att inte ha någon att prata med i sin vardag kan lätt leda till social ohälsa. Vi borde ha gjort något för länge sedan.

Ett bra boende för seniorer kan definieras i några enkla punkter:
Tillgänglighet – lätt att ta sig till och från
Bra service – matbutiker, kollektivtrafik, vårdcentral, apotek
Nära vänner och släkt
Rimlig hyra
Stimulerande, med träffpunkter och aktiviteter

− Hyresgästföreningen kan bidra med att få igång diskussionen på lokalt plan. Man måste jobba för ett kollektivhus. Ett bra argument för att satsa på kollektivboende är att stat och kommun kan spara stora pengar eftersom personer som bor i kollektiv håller sig friskare och mer välmående, avslutar Kerstin Kärnekull.

Inga kommentarer » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Fler unga vuxna tvingas bo kvar hemma

15 maj, 2017


 

Hyresgästföreningens undersökning om unga vuxnas bostadssituation i Stockholms län, visar att 60 000 unga vuxna är ofrivilligt hemmaboende. Det är det högsta antalet som någonsin uppmätts i Hyresgästföreningens undersökningar.

Undersökningen visar också att de unga vuxna som har störst svårighet att få en bostad, också har minst möjligheter att förändra sin situation. Följden blir att många unga vuxna idag tvekar inför att bilda familj eller att flytta till jobb och utbildning.

Totalt finns det drygt 240 000 personer i åldrarna 20−27 i Stockholms län. 75 000 unga vuxna bor hemma och av dessa vill 60 000 flytta hemifrån.

97 800 unga vuxna har eget fast boende, vilket är på samma nivå som förra mätningen. 67 600 personer bor utan besittningsskydd, vilket är en ökning sedan 2015.

Hemmaboendet ökar i riket som helhet och ökningen är som störst i storstädernas kranskommuner. Hemmaboende unga vuxna är i högre grad än de som har eget boende, arbetslösa och lever i ett slags tillstånd av uppskjuten vuxenhet, där man inte betalar hyra hemma och inte heller har en egen inkomst att förfoga över.

Hyresrätten är och förblir det viktigaste verktyget för unga att ta sig hemifrån och påbörja sitt verkliga vuxenliv. Vi vet också att det bland unga finns ett överväldigande stöd för uppfattningen att det är samhällets ansvar att garantera tillgången till bostäder för alla (Ungdomsbarometern, 2017).

Det råder idag bostadsbrist för unga i samtliga av Stockholmsregionens 26 kommuner enligt vad kommunerna själva rapporterat till Boverkets bostadsmarknadsenkät 2016. Trots en tydlig problembild är det få kommuner som möter dessa problem som de själva har identifierat, med egna åtgärder.

Bostadspolitiken rymmer inte bara utmaningar och problem utan också stor politisk potential. Det finns ett tydligt bostadspolitiskt uppdrag som har ett stort folkligt stöd: Sverige behöver fler hyreslägenheter som breda grupper av unga vuxna har råd att hyra.

FAKTA
Sedan 1997 har Hyresgästföreningen vartannat år genomfört en undersökning om unga vuxnas boende. Vi frågar unga vuxna i åldrarna 20–27 år om bland annat bostadsbrist, boendeformer, hemmaboende, boendekostnader och inkomster. Undersökningen genomfördes av Skop under mars­−april 2017. Från Stockholmsregionen kommer 541 respondenter från Stockholms stad och 492 respondenter från övriga kommuner i länet.

Inga kommentarer » | Bostadspolitik, Okategoriserade, Ungas boende | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Toppnotering i färdigställda bostäder – flest på 25 år

8 maj, 2017

Siffror från SCB visar att det under 2016 byggdes klart 42 441 bostadslägenheter i Sverige. Detta är den högsta siffran på 25 år. 1992 byggdes det fler, närmare bestämt 57 319. Om siffrorna kompletteras med ombyggda lägenheter så hamnar årets siffra på 45 840. I Stor-Stockholm färdigställdes 13 919 nya bostadslägenheter.

 

Fler hyresrätter, färre bostadsrätter

Av alla färdigställda lägenheter i landet så var 54 procent hyresrätter och resterande bostadsrätter. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg minskar dock hyresrättens fördel något. Där byggdes det fler bostadsrätter än hyresrätter. Med förhållandet 57 och 43 procent i Stockholm, samt 63 och 37 procent i Göteborg, med fördel till bostadsrätten. I Stor-Malmö ser det helt annorlunda ut, med klar fördel för hyresrätten. Så mycket som 72 procent var hyresrätter. Förhållandet i övriga landet var 64 procent hyresrätter och 36 procent bostadsrätter. Statistiken visar också att det byggdes många små lägenheter, samt studentlägenheter, nästan 3500 lägenheter för studenter färdigställdes under året.

Statistiken i denna artikel är hämtat från SCB (statistiska centralbyrån). Besök gärna deras hemsida  för att läsa mer!

Bostadsbygge

Bostadsbygge i Stockholm

Inga kommentarer » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik, Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson