Arkiv för oktober, 2011

Årets Nils Holgerssonrapport: Värmdö har länets dyraste avgifter och taxor

Taxor och avgifter för el, värme, avfall och vatten varierar kraftigt mellan länets kommuner. För en vanlig trerumslägenhet i Värmdö motsvarar kostnaden drygt 1 950 kronor per månad, medan motsvarande kostnad i länets billigaste kommun Täby är 1 380 kronor. Kostnaden är alltså mer än 40 procent högre i Värmdö kommun än i Täby.

Det här visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner. Den totala kostnadsökningen för el, värme, avfall och vatten är 3,1 procent i Stockholms län.

– Värmdö har absolut högst kostnader av alla Stockholms läns kommuner och de ligger också klart över riksgenomsnittet, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen. Länets största kostnadsökning hade Ekerö kommun med nästan 8 procent, dock från en låg nivå. Vad som däremot är glädjande är att vår rapport visar att Stockholms län är tredje billigaste länet i landet.
Uppvärmningen står för ungefär hälften av kostnaden för ett flerbostadshus medan elen står för cirka 30 procent. Det är framförallt kostnaden för el som har ökat det senaste året. Elnätsavgifterna och elhandelspriserna ökade med 4,9 respektive 7,5 procent i länet. Under samma period har KPI bara stigit med 2,6 procent. Även fjärrvärmepriserna fortsätter att öka, priset har stigit med 2,5 procent i Stockholms län. Högsta vattentaxa har Värmdö kommun.

Att skillnaderna mellan kommunernas taxor totalt sett är så stora kan ofta förklaras av att det rör sig om verksamheter med bristande konkurrens där kunderna inte har någon reell möjlighet att påverka priserna. Kundens ställning är för svag.

– Under i stort sett alla de 16 år som Nils Holgerssonstudien genomförts, har priserna för dessa avgifter och taxor stigit mer än konsumentprisindex, konstaterar Per Holm. Två exempel på det är priset för fjärrvärme i Södertälje och Stockholm som har ökat med 46 respektive 40 procent från en redan hög nivå de senaste tio åren.
– Både elnätsavgifterna och elhandelspriserna skenar i väg betydligt snabbare än övriga konsumentpriser. I år har elkostnaderna ökat med hela 5,2 procent. Särskilt oroande är att den statligt reglerade elnätsavgiften i Södertälje har stigit med hela 68 procent de senaste tio åren. Det visar att den statliga övervakningen av elnätsavgifterna är för svag, konstaterar Per Holm.
Länets kommuner med lägst avgifter
De fem kommuner som har lägst avgifter totalt sett är
1. Täby (248 kr/kvm)
2. Ekerö (258 kr/kvm)
3. Huddinge (260 kr/kvm)
4. Botkyrka (271 kr/kvm)
5. Stockholm (276 kr/kvm)

Länets kommuner med högst avgifter
1. Värmdö (349 kr/kvm)
2. Nynäshamn (334 kr/kvm)
3. Tyresö (325 kr/kvm)
4. Nykvarn (324 kr/kvm)
5. Norrtälje (318 kr/kvm)

Fakta om undersökningen:
I Nils Holgerssonstudien ”flyttas” en flerbostadsfastighet till varje kommun i landet och kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och fjärrvärme jämförs. Bakom studien står organisationerna Fastighetsägarna Sverige, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. EKAN Gruppen gör faktainsamling, sammanställning och analys av materialet.
Prisjämförelser mellan kommuner, samt mellan leverantörer m m finns på: www.nilsholgersson.nu

Fastighetsägarna vill ha vinst, utan att satsa

Fastighetsägarna Stockholm går nu ut med sitt yrkande inför förhandlingarna om 2012 års hyror. Fastighetsägarna hänvisar till de allmännyttiga bostadsbolagen och lägger sitt yrkande i samma fålla.

– Samordningen mellan de allmännyttiga och de privata bostadsbolagen är nu uppenbar för alla. De yrkande som Fastighetsägarna nu kommer med bygger på rent önsketänkande, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm.

Fastighetsägarna yrkar på höjningar på mellan 2,9 och 6,9 procent beroende på geografiskt läge.

– Liksom de allmännyttiga bostadsbolagen försöker de sig på att använda de delar av den ännu inte lanserade Stockholmsmodellen som gagnar deras vinstsyfte. Det geografiska läget är den enda faktorn där de kan tillgodoräkna sig något utan att behöva prestera något själva. För alla de andra faktorerna som ingår i Stockholmsmodellen ställs krav på motprestation. Det här handlar om att skaffa sig lättköpta vinster!

I de kommande förhandlingarna om 2012 års hyror möter de privata fastighetsägarna för andra året i rad Hyresgästföreningen som självständig part. Med självständighet följer ansvar, ingen privat fastighetsägare kan längre åka snålskjuts på Hyresgästföreningens uppgörelser med allmännyttan. Nu ställs samma krav på det privata beståndets förvaltare som på allmännyttan. En hyresgäst ska kunna förvänta sig samma kvalitet för samma hyra, oavsett ägandeform.

– Vi är av den bestämda uppfattningen att hyrorna ska motsvara bruksvärdet som bygger på hyresgästernas värderingar av sitt boende vad gäller lägenhetens och fastighetens skick och standard, fastighetsägarens service samt boendekvaliteten, säger Terje Gunnarson. Nu är det dags för Fastighetsägarna att ta sitt ansvar och leverera underlag inför förhandlingarna.

Familjebostäder – mycket vill ha mer

Nu har Familjebostäder presenterat sitt yrkande inför förhandlingarna om 2012 års hyror. Yrkandet ligger på i snitt 4,59 procent, med en spridning mellan 2,5 och 6,85 procent.

– Att Familjebostäder, som är sist ut av de tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm, väljer att gå ut med det högsta genomsnittliga yrkandet är upprörande och naturligtvis helt orimligt, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm.

Familjebostäders snittyrkande är det högsta av de tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm. Som grund för sitt yrkande väljer bolaget att inte redovisa sina faktiska kostnader utan hänvisar enbart till den nya lagen om affärsmässiga principer.

– En viktig beståndsdel i den nya lagen är att hyresgästernas inflytande i bostadsbolagen ska stärkas. Genom sin vägran att dela med sig av kostnadskalkylen gör Familjebostäder det omöjligt för hyresgästerna att ha inflytande rörande hyressättningen. Det är oroande att bolaget på det här viset försöker välja vilka delar av lagen som ska tillämpas.

Familjebostäder har, i likhet med Svenska bostäder och Stockholmshem, valt att redovisa sina yrkanden efter de geografiska områden som var den av många faktorer i det just nu avbrutna samarbetet med Stockholmsmodellen.

­– Familjebostäderns yrkanden följer samma mönster som de andra Stockholmsbolagen. Det ser ut som de tre bolagen har samordnat sina yrkanden och det är givetvis inte acceptabelt. Dessa bolag har ett allmännyttigt syfte, som är överordnat det affärsmässiga, det anges klart i lagen. De ska först och främst ge service till kommuninvånarna genom att leverera bra lägenheter till rimlig hyra, säger Terje Gunnarson.

Pressmeddelande: Svenska bostäder vill plocka russinen ur kakan

Inför förhandlingarna om 2012 års hyror har Svenska Bostäder presenterat sitt yrkande. Höjningsyrkandet ligger mellan 6,9 och 1,9 procent. Hyresgästföreningen region Stockholm tillbakavisar yrkandet och menar att Svenska bostäders krav saknar grund.

Yrkandet från Svenska bostäder ligger på 6,9 procent i innerstaden, 5,9 procent i närförort, 4,9 procent i ytterförort och 1,9 procent i de yttersta delarna av kommunen.

I sitt yrkande hänvisar Svenska bostäder till ”Stockholmsmodellens anda” och väljer att diffferentiera sitt yrkande efter de geografiska områden som bara är en av flera faktorer i Stockholmsmodellen.

– Att på det här viset skamlöst försöka plocka russinen ur kakan är givetvis inget vi på Hyresgästföreningen kan tolerera, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm. Om man överhuvudtaget ska referera till ”Stockholmsmodellens anda” får man försöka förstå vad Stockholmsmodellen egentligen går ut på.

Stockholmsmodellen är ett sätt att fördela hyrorna baserat på hyresgästernas egna värderingar av sin boendekvalitet. Området är bara en av många faktorer i modellen. Andra faktorer, som väger lika tungt, är lägenhetens och fastighetens standard och förvaltningskvalitet.*

– Svenska Bostäder gör här ett försök att vända färdriktningen för Stockholmsmodellen för att sko sig på hyresgästernas beskostnad. Det är ett ovärdigt agerande av ett bolag som under tre års tid varit med och utarbetat modellen och mycket väl vet vilka delar som ingår i modellen. Hyresgästföreningen kommer inte att medverka till att Stockholmsmodellen förvanskas på det här sättet, säger Terje Gunnarson.

_ _ _

* Tills för ett par veckor sedan var de kommunala bostadsbolagen i Stockholm och Hyresgästföreningen överens om att införandet av modellen inte skulle innebära ett ökat hyresuttag utan skulle vara ett nollsummespel. Men plötsligt svängde de kommunala bostadsbolagen och krävde ökade hyresintäkter för att införa modellen. Hyresgästföreningen region Stockholm valde i det läget att tills vidare inte delta i arbetet eftersom bolagen inte höll fast vid den överenskommelse man hade.

Pressmeddelande: Giriga politiker kräver mer

Stockholmshem har presenterat sitt yrkande inför förhandlingarna om 2012 års hyror. I snitt vill bolaget ha ut 4,14 procent eller drygt 68 miljoner kronor i hyreshöjning. Hyresgästföreningen tillbakavisar Stockholmshems yrkande och menar att det är orimligt.

– Kravet på en hyreshöjning av den här storleksordningen är givetvis helt oacceptabelt, säger, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm. Varken löneutvecklingen eller kostnadsutvecklingen i stort kommer ens i närheten av 4,14 procent. Från Hyresgästföreningens sida kommer vi att slå vakt om hyresgästerna och se till att deras plånböcker inte töms. Det vinner både de själva och samhället på.

Avkastningskrav från ägarna är den största anledningen till det höga yrkandet, hela 50 av de 68 miljonerna består av avkastning till ägarna.
– Det är anmärkningsvärt att kommunpolitikerna ställer krav på att hyresgästerna ska stärka kommunens kassa, när invånare i andra boendeformer slipper undan, säger Terje Gunnarson.

Stockholmshem hänvisar också till den förändring i lagen som infördes från 1 januari i år och som säger att de allmännyttiga bostadsbolagen ska drivas efter affärsmässiga principer. Det allmännyttiga syftet är dock fortfarande överordnat det affärsmässiga, det anges tydligt i lagen.

– Vi förhandlade 2011 års hyror efter den nya lagen, säger Terje Gunnarson. Inget nytt har hänt sedan årets hyror blev klara i februari i år. Redan i dessa förhandlingar slogs det fast att Stockholmshem sedan många år drivits affärmässigt, det är alltså ingen anledning till hyreshöjningar.