Fackeldemonstration mot försäljningen av fastigheter i Kärrtorp och Bredäng

- Kärrtorp och Bredäng – vad händer sen?

- Sluta sälja, låt oss välja!

Så skanderades det i går kväll utanför Stockholm stadshus där ett femtiotal människor med facklor i händerna samlats för att demonstrera mot stockholmspolitikernas beslut om att sälja 1 052 av allmännyttiga Svenska Bostäders lägenheter i Kärrtorp och Bredäng till det privata fastighetsbolaget Primula. Protesterna har pågått länge och beslutet om försäljning har skjutits upp flera gånger. Men i går kväll var det alltså dags igen, och den här gången klubbades beslutet igenom med röstsiffrorna 52 för och 49 emot.

Kritiken gäller att fastigheterna i Kärrtorp och Bredäng för det första säljs över huvud taget och för det andra att köparen Primula inte avkrävs något löfte om att rusta upp husen, som är i stort behov av underhåll.

En av dem som demonstrerade i går var Christoph Leitner, hyresgäst i fastigheten Understenen i Kärrtorp. Han menar att de som bor i Svenska Bostäders fastigheter i Kärrtorp och Bredäng har valt att bo i allmännyttan. Den garanterar ett bra boende till ett rimligt pris och ger hyresgästerna möjlighet att planera sitt framtida boende via internkön.

- Alliansen gick till val på att politikerna ska lyssna till vad människorna faktiskt vill, men nu gör de tvärtom. Naturligtvis är det omöjligt för politikerna att förvalta något som de i själva verket vill rasera. Vi som bor i Kärrtorp och Bredäng vill inte ha en privatvärd som ska leverera maximal vinst med minimal investering, vi vill bo kvar i allmännyttan, säger Christoph Leitner.

Beslutet om försäljning av Svenska Bostäders fastigheter i Kärrtorp och Bredäng till Primula kommer att överklagas av de boende.

Fastighetsägarna agerar ansvarslöst

Replik på en debattartikel i DN Sthlm 22 nov, där Christer Jansson, vd för Fastighetsägarna Stockholm, anklagar Hyresgästföreningen för att motarbeta en modern hyressättning.

I sin debattartikel kommer Christer Jansson, vd för Fastighetsägarna Stockholm, med flera osanna påståenden.

Hyreslagen anger tydligt att det är bruksvärdet som styr hyran. Fastighetsägarna vill nu sätta sig över lagen och bestämma att det är efterfrågan som styr. Det är ett ansvarslöst agerande som är ovärdigt en av parterna i hyresförhandlingarna!

För att modernisera hyressättningen togs Stockholmsmodellen fram, som baseras på hyresgästernas värderingar av sitt boende. Under de tre år som modellen har utarbetats har förutsättningen varit att modellen i sig inte skulle medföra höjda hyror. Det handlar om en omfördelning av hyrorna, ett nollsummespel, i de kommunala bolagen. Inför lanseringen av modellen krävde bolagen plötsligt en tioprocentig höjning av hyresintäkterna. Då avbröts samarbetet.

Nu visar Christer Janssson på Fastighetsägarna sitt rätta ansikte. Han är inte alls intresserad av det Stockholmsmodellen egentligen står för. Han tar bara hänsyn till en enda faktor: läget, vilket i klartext innebär ett steg mot marknadshyror.

Återigen försöker Fastighetsägarna ta lagen i egna händer i syfte att öka sina vinster.

Bara inför förhandlingarna om 2012 års hyror kräver fastighetsägarna 625 miljoner i hyreshöjningar. Ingen hänsyn tas till kostnads- och löneutvecklingen i samhället. Yrkandet är helt baserat på lägesfaktorn, den enda faktor som inte kräver någon som helst motprestation från deras sida.

Läget är en faktor som redan idag har betydelse i hyressättningen. Fastighetsägarna tar till ett fult och falskt grepp när de säger att det inte finns någon hyresskillnad mellan inner- och ytterstad. Med siffror kan man, som bekant, ljuga hur mycket som helst. I själva verket är hyrorna till exempel på Kungsholmen i snitt 24 procent högre än i Rinkeby. Jämför vi nyproduktionshyror är skillnaden 35 procent.

Nu är dags för Fastighetsägarna att ta sitt förnuft till fånga: Dra tillbaka era orimliga hyreskrav och visa respekt för era hyresgäster!

Terje Gunnarson
Ordförande
Hyresgästföreningen region Stockholm

Länk till repliken i DN

Vi kräver en lagändring som ger hyresgästerna stärkt inflytande i samband med upprustning

Många fastigheter i stockholmsregionen är i behov av upprustning och underhåll. En ny rapport från Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet visar att hyresgäster, vars bostad står inför en upprustning, har lite inflytande över upprustningens omfattning och konsekvenser i form av hyreshöjning.

Hyresgästföreningen region Stockholm kräver nu en lagändring som ger alla hyresgäster ett stärkt inflytande i samband med nödvändig upprustning. Vi kräver ett lagligt skydd mot att hyresgäster i förväg ska tvingas godkänna renoveringar som de inte kan överblicka konsekvenserna av. Hyresgäster ska inte tvingas flytta från sina lägenheter för att fastighetsägarna har renoverat dem till en kostnad som hyresgästerna inte klarar av.

Alla människor måste ha lagstadgad rätt till sina egna hem och att kunna påverka en eventuell ombyggnadsprocess. Det är nödvändigt främst ur ett mänskligt, men också ur ett demokratiskt perspektiv. Därför kräver Hyresgästföreningen region Stockholm en lagändring som ger hyresgästerna rätt att i samråd med hyresvärden bestämma över sina egna hem och som ger dem trygghet att kunna bo kvar – även efter att fastighetsägaren rustat upp sitt hus.

Uttalande taget vid Hyresgästföreningen region Stockholms höstfullmäktige
2011-11-26

Vad händer med hyresgästerna när miljonprogrammet renoveras?

Miljonprogrammet behöver renoveras och det kommer att kosta. Vad händer med hyrorna och vad händer med de hyresgäster vars hem byggs om? Vilket inflytande har de över ombyggnaderna och hyrorna? Vart tar de vägen efter ombyggnationerna och vilka blir de långsiktiga konsekvenserna för samhället?
Det är frågor som diskuteras under ett frukostseminarium arrangerat av Hyresgästföreningen.
Program:
Irene Molina och Sara Westin, forskare vid Uppsala universitet, presenterar en ny undersökning om ombyggnadens konsekvenser.
Diskussion mellan Barbro Engman, Hyresgästföreningen, Gustav Fridolin, Miljöpartiet, och Joakim Larsson, Moderaterna.

Seminariet direktsänds via länk torsdag den 24 november, 8.15-9.00. Du kan också se seminariet i efterhand. Här är länken:  
http://bambuser.com/channel/Hyresgästföreningen

Om höga hyror och tvångsförflyttning

Från många håll hörs nu tongångarna om höjda hyror. Såväl de allmännyttiga bolagen som de privata fastighetsägarna lägger hyresyrkanden som vida överstiger den allmänna kostnads- och löneutvecklingen. Det börjar närma sig en kritisk punkt där vi ställer oss frågan: Vem har rätt att bo i Stockholm?

Är det bara den som köpt sin bostad eller den som har råd att betala högst hyra som ska kunna känna sig trygg i sitt eget hem? Ska Stockholms innerstad bli ett reservat för en välbeställd medelklass?

Höj hyrorna med sju procent i innerstan, ropar de allmännyttiga bolagen och känner medvind när de privata fastighetsägarna flåsar dem i nacken med samma krav. De hänvisar, unisont, till den attraktiva miljö de anser innerstaden vara och menar att om de har möjlighet att ta ut högre hyror så ska de också göra det. Affärsmässighet är ordet för dagen, för att maskera en sedan gammalt upptrampad stig mot införande av marknadshyror.

Mitt i allt detta riskerar den enskilda hyresgästen att hamna i kläm. För vem har rätt att bestämma hur stor lägenhet en hyresgäst får ha och var en hyresgäst får bo?

Förståsigpåare hävdar att de (för) låga hyrorna i innerstaden leder till att vissa hyresgäster blockerar stora hyresrätter så att barnfamiljer inte kan bo i innerstaden. Men att man väljer att bo kvar i sin lägenhet även efter det att barnen flyttat ut, beror nog knappast på att hyran skulle vara för låg, utan i allra högsta grad på att det är ett hem. Det hem man bott i och trivts i under många år. Ska vi börja tvångsförflytta hyresgästerna?

Och orsaken till att barnfamiljer (och alla andra!) har svårt att hitta lägenheter i innerstan beror nog inte på att lägenheter hålls gisslan av illvilliga hyresgäster som inte har vett att flytta på sig. Utan det beror nog snarare på den stora bostadsbrist som råder. Varje år flyttar runt 40 000 personer till Stockholm. Det skulle, enligt länsstyrelsen, behöva byggas upp mot 20 000 bostäder per år för att täcka bostadsbehovet.

Vem ska råda bot på bostadsbristen? De kommunala bostadsbolagen har ett allmännyttigt syfte. Deras ägare har ett ansvar för bostadsförsörjningen i kommunen. Det vore naturligt att  hävda att dessa bolag borde använda sina vinster för att bygga nya bostäder och, givetvis, underhålla de bostäder de redan har så att kommuninvånarna får tillgång till sunda och goda bostäder. Men istället har bolagens ägare, kommunpolitikerna, ställt krav på utdelningar av vinsterna för att finansiera annan kommunal verksamhet, verksamhet som borde finansieras med skattemedel men som nu betalas med hyresgästernas pengar!

Under 2010 överfördes till exempel drygt 120 miljoner kronor från Svenska bostäder till kommunens kassa. Och mer ska det bli. Fram till 2014 begär nu Stockholms Stadshus AB (koncernen) in en miljard kronor av dotterbolagen som till största delen ska tas från ökade hyresintäkter. Det betyder att den hyreshöjning som de kommunala bostadsbolagen nu kräver, till stor del hamnar i kommunens kassa och inte hos bolagen.

Det är illavarslande när politiker, fastighetsägare och deras allierade går ut i gemensam sak och försöker använda hyresrätten för eget syfte. En vill tjäna pengar, en annan vill låta hyresintäkter betala för annat och en tredje vill förändra själva karaktären på befolkningen i innerstaden. Och inte en enda gång är det någon som ställer sig upp och säger: Det handlar inte om konsumtionsvaror, det handlar inte om lättförtjänta pengar, det handlar om människors hem!

Terje Gunnarson
Ordförande, Hyresgästföreningen region Stockholm

Maria Palme
Förhandlingschef, Hyresgästföreningen region Stockholm

Läs också artikeln på Newsmill

Sluta snacka, börja bygga!

Stockholm lider i dag av vad vissa skulle kalla ett angenämt problem. Betydligt många fler vill flytta hit än vad regionen kan erbjuda bostäder till. Statistik visar att Stockholms folkmängd har ökat med 20 000 invånare bara under det första halvåret.

Enligt en prognos från Stockholms handelskammare växer Stockholms befolkning mer än dubbelt så fort som Londons – antalet invånare i stockholmsregionen väntas öka med två fullsatta SL-bussar per dag fram till år 2020.

Enligt samma prognos kommer var fjärde svensk om nio år att bo i Stockholm. Tidningen Metro har med anledning av detta intervjuat en demografikonsult, Åke Nilsson, som säger att betydligt många fler bostäder än planerat måste byggas för att kunna möta det ökande trycket.

Frågan är då bara var någonstans dessa bostäder ska byggas? I Dagens Nyheter i dag besvarar Stockholms handelskammares vd, Maria Rankka, den frågan på Stockholms debattsida. Hennes svar på frågan är att förtäta befintliga stadsmiljöer, att bygga mer i grönområden som är ”illa utnyttjade” och som skulle kunna förbättras med skyddande bebyggelse, samt att samordna infrastruktur- och bebyggelseplaneringen för att öka värdet på såväl mark som fastigheter.

Hyresgästföreningen region Stockholm uppmanar nu politiker, stadsplanerare och byggherrar till omedelbar handling. Sverige ligger sedan flera år långt efter när det gäller bostadsbyggande, något som har konstaterats och debatterats i åratal. Men – vilket torde vara tydligt för alla med tanke på rådande bostadsbrist – bara snack och ingen verkstad hjälper inte. Gå från ord till handling: bygg fler hyresrätter nu och bidra till Stockholms och Sveriges fortsatta utveckling!

Hyresgästernas pengar finansierar kommunala verksamheter

Länsstyrelsen bedömer att flera allmännyttiga bostadsbolag i Stockholmsregionen har gjort för stora utdelningar till sina ägare under 2010. För Svenska bostäders del handlar det om 121 miljoner kronor som lämnat bolaget.

– Med hänsyn till att de allmännyttiga bostadsbolagens uppgift är att leverera bra lägenheter till rimlig hyra för kommunens invånare, är det skrämmande att bolagens pengar flödar ut och används till andra kommunala verksamheter. I klartext betyder det att hyresgästernas pengar används till andra skattefinansierade verksamheter, hyresgästerna blir på så vis dubbelbeskattade, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm.

Stockholmsregionen står inför flera stora utmaningar: en svår bostadsbrist och ett stort underhållsbehov i framför allt miljonprogramsområdena. Att i det läget använda de allmännyttiga bostadsbolagens pengar till annan kommunal verksamhet är inte bara ansvarslöst, det går också helt emot lagen om de allmännyttiga bolagen.

– Just nu pågår hyresförhandlingar och de allmännyttiga bolagen skriker högt om krav på hyreshöjningar på upp mot 7 procent, säger Terje Gunnarson. Att samtidigt se att till exempel Svenska Bostäder, Sveriges i särklass rikaste bostadsbolag, har gett kommunen drygt 145 miljoner kronor i utdelning under 2010 när högsta tillåtna utdelning låg på knappt 24 miljoner, är ett hån mot hyresgästerna som betalat in dessa pengar.

Genom avancerade koncerntransaktioner har Stockholms stad sett till att stora värden har lämnat de kommunala bostadsbolagen för att gå till annan kommunal verksamhet. Till stor del är det hyresgästerna som har skapat dessa värden. Om pengarna hade stannat kvar i bostadsbolagen, hade de kunnat användas för att bygga nytt, underhålla fastigheterna och till och med hålla hyrorna nere.

Bakom kravet på utdelningar står givetvis de styrande kommunpolitikerna. Samma politiker som nu inför årets förhandlingar, lite i det fördolda, kräver bolagen på nya utdelningar till kommunen. Stockholms Stadshus AB ställer nu krav på drygt en miljard kronor fram till 2014, det är främst de allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm som ska bidra genom ökade hyresintäkter.

Exempel på utdelningar som enligt Länsstyrelsen inte är tillåtna

AB Svenska bostäder utdelning: 145 243 013 kr (högsta tillåtna 23 914 000 kr)
Haninge Bostäder AB utdelning: 1 311 000 kr (högsta tillåtna 315 840 kr)
Fastighets AB Förvaltaren utdelning: 4 422 853 kr (högsta tillåtna 1 354 878 kr)
Telge Hovsjö AB utdelning: 3 472 930 kr (högsta tillåtna 752 000 kr)
Tyresö Bostäder AB utdelning: 565 500 kr (hösta tillåtna 564 000 kr)
AB Ekerö Bostäder utdelning: 200 000 kr (högsta tillåtna 172 960 kr)
Lidingöhem AB utdelning: 197 000 kr (högsta tillåtna 176 720 kr)

Stadsholmen yrkar på 6,5 procent i hyreshöjning

Inför förhandlingarna om 2012 års hyror har Stadsholmen presenterat ett yrkande om en hyreshöjning på 6,5 procent. Hyresgästföreningen region Stockholm tillbakavisar kravet och menar att det är orimligt.

Stadsholmen hävdar i sitt yrkande att de nu vill förhandla om det ”nya” bruksvärdet i affärsmässighetens tecken och hänvisar till de privata fastighetsägarnas hyresnivåer.

– Det är häpnadsväckande att Stadsholmen, som allmännyttigt bostadsbolag, nu är villigt att ge upp sin roll som självständig förhandlingspart och istället vill infoga sig i de privata fastighetsägarnas led, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm.

Fram till för ett år sedan var de allmännyttiga bostadsbolagen hyresnormerande, vilket innebar att de hyresnivåer de kommunala bolagen förhandlade fram med Hyresgästföreningen var vägledande för de privata fastighetsägarna. Den nya lagen från 1 januari 2011, ger de privata fastighetsägarna rätt att förhandla med Hyresgästföreningen utan att följa de allmännyttiga bolagen. Lagen anger också att de allmännyttiga bolagen ska drivas enligt affärsmässiga principer men att det allmännyttiga syftet är överordnat.

– Stadsholmen väljer att blunda för det allmännyttiga syftet och vill enkelsidigt betona affärsmässigheten, det kan vi från Hyresgästföreningen inte gå med på, säger Terje Gunnarson.