Bostadsbristen – en god affär
Det händer saker i bostadspolitiken just nu. Till att börja med att vi fick veta att bostadsbyggandet minskade med 14 procent förra året. DN publicerade en utförlig artikel som beskriver bostadsbristen som en affärsidé för de stora byggjättarna. Därefter gick regeringen med bostadsminister Attefall i spetsen ut med en slags avsiktsförklaring för bostadspolitiken på SvD Brännpunkt.
Jag roade mig med att lägga debattartikeln vid sidan av artikeln med titeln ’De vill inte bygga bostäder’.
Resultatet:
Regeringen säger:
’Subventioner gör både skattebetalarna och byggsektorn en otjänst. Kortsiktiga stimulanser skapar en ryckighet. Pengar som behövs bättre på andra ställen riskerar att hamna i byggherrarnas fickor. Dessutom kan vi se att det trots olika stödsystem har byggts mindre i Sverige än i våra nordiska grannländer.’
och
’Regeringens bostadspolitik sätter långsiktigt stabila villkor i främsta rummet och vilar på tre ben: en smidigare bostadsmarknad, bättre fungerande andrahandsuthyrning och bättre förutsättningar för byggande.’
Från DN i dag:
’På fem år har de tillsammans [de fem största byggföretagen] gjort vinster på över 50 miljarder kronor.’
’Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, hävdar att de stora byggjättarna medvetet stryper utbudet av bostäder.
– Företagen är inte intresserade av att bygga mer och riskera att priserna faller. Det bästa för dem är att bibehålla en låg produktionsvolym och sina stora vinster, säger han’
och
’Priserna på byggmateriel, som kontrolleras av de stora byggarna, har gått upp snabbare än byggnadsarbetarlönerna. Om bolagen haft någon produktivitetsutveckling borde det inte vara så, säger Rune Wigren, professor vid Institutionen för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
och
’Statens bostadskreditnämnd, BKN, har uppskattat nyproduktionsbehovet till 35 000–40 000 nya lägenheter per år. En nivå som nästan nåddes före finanskrisen 2008. Då kom 32 000 nybyggda bostäder ut på marknaden.
Men under 2009 och 2010 föll bostadsproduktionen tillbaka till 15 000 nya bostäder i genomsnitt per år. Enligt Boverket kommer det i år att byggas 24 500 lägenheter.
– Egentligen var 1994 det senaste året då det byggdes mycket. Då fanns det fortfarande mycket subventioner till byggandet. De är utfasade nu, säger Bo Söderberg, bostadsforskare vid Uppsala universitet.’
Intressant är, som Barbro Engman påpekar, att ‘det är väl de spelregler vi har just nu som ska gälla framöver’. Regeringen har nu haft snart sex år på sig att skapa det spel de vill ha på marknaden. Trots att regeringen har haft snart sex år till sitt förfogande kommer inte byggandet igång, trots långsiktigheten i ‘spelreglerna’. Samtidigt ökar bostadsbristen (efterfrågan) kraftigt. Och byggherrarna lyckas uppenbarligen, trots avsaknad av subventioner, ‘pengar i egen ficka’.
En av de tre viktigaste åtgärderna i regeringens ansvarsfulla bostadspolitik är att genom subventioner (ja, skattelättnad är också en form av subvention) utöka andrahandsmarknaden. En sådan reform leder till att de som redan har det svårt att få en egen bostad hänvisas till ett utanförskap på bostadsmarknaden. Fler hyresrätter är vad de behöver, inte ett utanförskap. Vore det inte bättre att hoppa på det förslag Barbro Engman har?
‘Vad det är fråga om är att ge byggandet av hyresrätter bättre marknadsförutsättningar. Marknaden är ju inget som lever i en liten bubbla för sig utan är beroende av statens styr- och reglersystem.
Hyresrätten behöver ett bättre styr- och reglersystem.
Så Attefall idag postar jag den utredning som visar att produktionskostnaden sjönk när investeringsbidraget var kopplat till krav på en rimlig hyresnivå. Sådant benämns vanligtvis som en win-win situation. Det är bara att hoppa på.’