Fastighetsägarna måste börja tänka modernt

13 februari, 2013

Hög tid för samarbete. Ett förfinat bruksvärdessystem i Stockholm med systemati­sering av hyressättningen i stället för konflikt och förhandlingar i Hyresnämnden. Så ser framtidens modell ut för hur hyresnivåerna ska sättas i Stockholm, skriver ordföranden för Hyresgästföreningen region Stockholm Terje Gunnarson.

Fastighetsägarna Stockholm försöker just nu höja hyresnivåerna i Stockholm genom ett ärende i Hyresnämnden. De försöker föra i bevis att alla hyror i Stockholm är felsatta och inte helt förvånande anser de att alla hyror är för låga.

Inom Hyresgästföreningen region Stockholm finns en lång och gedigen erfarenhet av att förhandla om hyrorna. Vi har också unik kännedom om hur hyresstrukturen ser ut i Stockholm.

Enligt gällande lag ska hyrorna spegla hyresgästernas generella värderingar. Det är själva grunden för bruksvärdessystemet, som har en bred politisk uppslutning, vilket bostadsminister Stefan Attefall också betonat (Dagen industri den 7 februari 2013).

Hyresgästföreningen vill slå vakt om bruksvärdessystemet och arbetar för att det ska förfinas genom systematisering. Det skulle innebära att fler faktorer får betydelse för bruksvärdet, till exempel lägenhetens och fastighetens skick, förvaltningskvalitet och närhet till service.

Fastighetsägarna har en annan agenda. De vill driva en verksamhet som grundar sig mer på vinstmaximering än på att erbjuda sina kunder god service. De hänvisar till den ”nya” lagen från den 1 januari 2011, och menar att de kommunala bostadsbolagen måste öka sina vinster.

Men om man jämför ekonomin i de allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm med privata bostadsbolag är det svårt att hitta någon privat fastighetsägare som har en lika solid ställning. Enligt bokslutet för 2011 hade Svenska Bostäder 82,3 procents soliditet, Stockholmshem 60,8 och Familjebostäder 72,3 procent (2010).
Jämför man dessa siffror med 2011 års bokslut för privata bolag som Heba (56,1 procent), Einar Mattsson (39 procent) och Wallenstam (36 procents soliditet), framstår pratet om att de kommunala bolagen måste drivas mer affärsmässigt som rent nonsens.

Ett annat desperat försök som Fastighetsägarna gör i Hyresnämnden är att åberopa Stockholmsmodellen. Stockholmsmodellen var ett förslag till systematiserad hyressättning som togs fram av de kommunala bostadsbolagen, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Förslaget blev aldrig verklighet eftersom parterna inte kunde komma överens om det poängvärde som skulle utgöra basen i modellen, alltså vad en poäng är värd i kronor.

Det väljer Fastighetsägarna att nonchalera. I stället för att se till fakta har de godtyckligt satt ett poängvärde och hävdar med en dåres envishet att modellen existerar.

Från Hyresgästföreningens sida skulle vi vilja få till stånd en systematiserad hyressättning i Stockholm. Men det ska ske genom en överenskommelse mellan parterna och inte genom ett självsvåldigt agerande av en part.

Hyresgästföreningen arbetar intensivt för att bevara och utveckla hyresrätten. Vi tar ansvar för att hyresgästerna ska kunna känna sig trygga och ha en bra kvalitet i sitt boende. Men Fastighetsägarnas ansvar verkar inte sträcka sig längre än till den egna kassakistan. I sin bakåtsträvande argumentation är vinsten det enda de vill ta ansvar för.

Nu är det dags för ett modernt tänkande där både hyresgäster och samhällets tillväxt hamnar i fokus, även hos Fastighetsägarna. I många fall borde Fastighetsägarna arbeta sida vid sida med oss i stället för mot oss.

Några exempel på samarbeten är:

• att vi förhandlar om nyproduktionshyror (presumtionshyror) som grundar sig på produktionskostnaden för att underlätta att fler hyresrätter byggs,

• att vi arbetar för att få bort hyrskatten och få jämlika skattevillkor mellan boendeformerna,

• samt att vi påverkar politiker för att få till stånd fler rimligt prissatta markanvisningar.

Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Läs artikeln på DN