Skribents inlägg

Kollektivboende – ett nygammalt koncept

16 maj, 2017

Kollektivboende är på väg att bli populärt igen. Många äldre och många unga söker sig till ett boende med bättre gemenskap men samtidigt en privat sfär. Det moderna kollektivboendet innehåller egna lägenheter med stora gemensamhetsutrymmen.

kerstinkarnekull

När regionen bjöd in till en inspirationsföreläsning om kollektivboende, kom arkitekt Kerstin Kärnekull från kollektivboendet Färdknäppen och berättade om hur det fungerar. Färdknäppen som har funnits länge, är ett boende för andra halvan av livet (50+) och har ett femtiotal hyresgäster.

När kollektivboenden startade på 70-talet låg fokus på att underlätta vardagen. På ett kollektivboende, i Hässelby, hade man till och med personal som lagade mat. Men på de flesta andra kollektivboenden, är det hyresgästerna själva som går samman och gör det som ska göras.

På Färdknäppen har man möjlighet till gemensamma middagar varje dag. Alla turas om att laga mat och man anmäler sig för att äta. Dessutom finns det snickarverkstad, datarum, allrum med dagstidningar och symaskin, motionsrum och takterrass. I huset finns en kör, ett husband och en trädgårdsgrupp. I motionsrummet anordnas olika aktiviteter. Självklart har kollektivhuset också en egen lokal hyresgästförening.

− Kloka politiker borde se till att fler boenden av detta slag byggs, säger Kerstin Kärnekull. Vi som befolkning blir äldre och även om det inte finns någon prognos så kommer det att bli en stor belastning för samhället. Det behövs fler bra alternativ än vad som finns idag och till en rimlig kostnad. Att inte ha någon att prata med i sin vardag kan lätt leda till social ohälsa. Vi borde ha gjort något för länge sedan.

Ett bra boende för seniorer kan definieras i några enkla punkter:
Tillgänglighet – lätt att ta sig till och från
Bra service – matbutiker, kollektivtrafik, vårdcentral, apotek
Nära vänner och släkt
Rimlig hyra
Stimulerande, med träffpunkter och aktiviteter

− Hyresgästföreningen kan bidra med att få igång diskussionen på lokalt plan. Man måste jobba för ett kollektivhus. Ett bra argument för att satsa på kollektivboende är att stat och kommun kan spara stora pengar eftersom personer som bor i kollektiv håller sig friskare och mer välmående, avslutar Kerstin Kärnekull.

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Fler unga vuxna tvingas bo kvar hemma

15 maj, 2017


 

Hyresgästföreningens undersökning om unga vuxnas bostadssituation i Stockholms län, visar att 60 000 unga vuxna är ofrivilligt hemmaboende. Det är det högsta antalet som någonsin uppmätts i Hyresgästföreningens undersökningar.

Undersökningen visar också att de unga vuxna som har störst svårighet att få en bostad, också har minst möjligheter att förändra sin situation. Följden blir att många unga vuxna idag tvekar inför att bilda familj eller att flytta till jobb och utbildning.

Totalt finns det drygt 240 000 personer i åldrarna 20−27 i Stockholms län. 75 000 unga vuxna bor hemma och av dessa vill 60 000 flytta hemifrån.

97 800 unga vuxna har eget fast boende, vilket är på samma nivå som förra mätningen. 67 600 personer bor utan besittningsskydd, vilket är en ökning sedan 2015.

Hemmaboendet ökar i riket som helhet och ökningen är som störst i storstädernas kranskommuner. Hemmaboende unga vuxna är i högre grad än de som har eget boende, arbetslösa och lever i ett slags tillstånd av uppskjuten vuxenhet, där man inte betalar hyra hemma och inte heller har en egen inkomst att förfoga över.

Hyresrätten är och förblir det viktigaste verktyget för unga att ta sig hemifrån och påbörja sitt verkliga vuxenliv. Vi vet också att det bland unga finns ett överväldigande stöd för uppfattningen att det är samhällets ansvar att garantera tillgången till bostäder för alla (Ungdomsbarometern, 2017).

Det råder idag bostadsbrist för unga i samtliga av Stockholmsregionens 26 kommuner enligt vad kommunerna själva rapporterat till Boverkets bostadsmarknadsenkät 2016. Trots en tydlig problembild är det få kommuner som möter dessa problem som de själva har identifierat, med egna åtgärder.

Bostadspolitiken rymmer inte bara utmaningar och problem utan också stor politisk potential. Det finns ett tydligt bostadspolitiskt uppdrag som har ett stort folkligt stöd: Sverige behöver fler hyreslägenheter som breda grupper av unga vuxna har råd att hyra.

FAKTA
Sedan 1997 har Hyresgästföreningen vartannat år genomfört en undersökning om unga vuxnas boende. Vi frågar unga vuxna i åldrarna 20–27 år om bland annat bostadsbrist, boendeformer, hemmaboende, boendekostnader och inkomster. Undersökningen genomfördes av Skop under mars­−april 2017. Från Stockholmsregionen kommer 541 respondenter från Stockholms stad och 492 respondenter från övriga kommuner i länet.

No Comments » | Bostadspolitik, Okategoriserade, Ungas boende | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Inför manifestationen 22 april, se på Öppna kanalen

18 april, 2017

Öppna kanalen sänder två 90-minuters program om Hyresgästföreningen inför manifestationen lördag 22 april. Missa inte dessa program med intervjuer både med regionordförande Simon Safari och förbundsordförande Marie Linder.

Programmen sänds onsdag 19 april kl 19–20.30 samt fredag 21 april 19–20.30.

Var hittar jag Öppna kanalen?
Om du har Comhem finns den på kanalplats 450
Om du har Telia finns den på kanalplats 500
Bredbandsbolaget och Canal Digital har den på plats 299

Om du föredrar att koppla upp dig via datorn, finns Öppna kanalen att se live via denna länk.

No Comments » | Bostadspolitik, Upprustningar | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Hyresnämnden gick på hyresgästernas linje

7 april, 2017

En fastighet på Kammakargatan i Stockholm har genomgått en omfattande renovering under 2014−2015. Både gemensamhetsutrymmen och lägenheterna har renoverats.

Efter renoveringen yrkade hyresvärden på en normhyra om 1900 kronor per kvadratmeter och år för en trea på 77 kvadratmeter. Men i samband med att hyresvärden hade inhämtat hyresgästernas godkännande för renoveringsåtgärderna, hade hyresvärden uppgett att hyran efter renovering skulle uppgå till 1665 kronor per kvadratmeter och år.

Hyresgästföreningen har, som ombud för hyresgästerna, under hela processens gång hävdat att hyresvärden är bunden av uppgiven hyra efter renovering. Vi har hävdat att hyresvärden på ett bedrägligt sätt har lockat hyresgästerna att skriva på ett godkännande.

Om en hyresvärd utlovar en viss hyra vid godkännandet och därefter yrkar en mycket högre hyra efter renoveringen, menar Hyresgästföreningen att hyresgästinflytandet enligt 12 kap. 18 d § jordabalken kringgås. Detta har bestridits av hyresvärden som anser att sig kunna begära höjd hyra.

Hyresnämnden håller med Hyresgästföreningen och finner därmed att den högsta hyran som kan fastställas i beslutet är en normhyra om 1 665 kr/kvm/år.

Exempel på yrkad hyra av hyresvärden samt beslutad hyra av hyresnämnden:

För en 2 rok på 63 kvm hade hyresvärden yrkat en hyra på 10 378 kr/mån. Hyresnämnden beslutade om en hyra på 9 067 kr/mån.

No Comments » | Hyresförhandlingar, Upprustningar | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Tillväxt för hyresrätten

30 mars, 2017

Sverigeförhandlingen presenterade idag resultatet av förhandlingar med Stockholm, Huddinge, Vallentuna, Österåker, Täby och Solna. Resultatet är att över 100 000 nya bostäder kommer att byggas i Stockholmsregionen samtidigt som det blir nya kollektivtrafiksatsningar.

− Vi välkomnar resultatet av Sverigeförhandlingen. Det betyder mycket för regionens utveckling att fler människor kommer att få möjlighet att bo, arbeta och studera här, säger Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm.

− Vi förväntar oss att de utvalda kommunerna tillgodoser de behov av hyresrätter som finns i respektive kommun. Och vi förutsätter att dessa bostäder är nytillkomna bostäder och inte ingår i befintliga planer, säger Simon Safari.

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius