Skribents inlägg

Om Fastighetsägarföreningens märkliga påståenden

7 november, 2017

I ett blogginlägg  skriver Fastighetsägarföreningen om Hyresgästföreningens, enligt dem, märkliga pressmeddelande. Låt oss se vad som egentligen är märkligt.

Den 27 oktober gick vi ut i ett pressmeddelande om hur förhandlingsläget för 2018 ser ut. I Pressmeddelandet om våra överenskommelser berättar vi sakligt om vilka och hur många avtal som har slutits. Vi har träffat dessa överenskommelser, bland annat med 6 allmännyttiga bolag utifrån respektive bolags ekonomiska förutsättningar. Dessa överenskommelser ligger i snitt på 0,67 procent för 37 677 lägenheter. Inget konstigt alltså, bara fakta.

Fastighetsägarna vill också ge sken av vi ska ha något slags ”veto” i hyresförhandlingarna. Det finns så klart inget veto. Hyresgästföreningen har ett uppdrag från den lagstiftande församlingen att förhandla hyror för landets alla hyresgäster. Detta är självklart ett uppdrag vi tar på största allvar. För att dagens och morgondagens hyresgäster fortfarande ska ha råd att bo kvar i sina hem.

Det är inte synd om fastighetsägarna. Totalavkastningen de senaste två åren har varit över 10 procent. Det finns det säkert många börs- vd:ar som är avundsjuka på.

Att vi de senaste två åren lyckats träffa förhandlingsöverenskommelser på nivåer under inflationen är inte heller något att oja sig över. Om vi drar ut tidsaxeln 15 år bakåt i tid så ligger nivån på den årliga hyreshöjningen långt över inflationen.

Så vad är det som är märkligt? Det märkliga är att Fastighetsägarföreningen inte ser hela samhällsbilden. När vi vill prata om människor vill de prata om ekonomiska kalkyler. Vi kan ta nyproduktion som ett exempel. Om man antar att ett maxbelopp på 40 procent av en bruttoinkomst kan gå till hyra, så har 54 procent i Stockholm inte har råd med en nyproducerad hyresrätt, då tycker vi att något är fel. Det är också fel att människor ska behöva oroa sig om man ska ha råd att bo kvar i sitt hem efter upprustning. Hyresgästföreningen vill vara med och bidra till trygga hem, där både människor och samhälle utvecklas. Detta kräver att vi tillsammans med de inblandade parterna tar hyresförhandlingarna på allvar, för dagens och morgondagens hyresgäster.

/ Simon Safari, ordförande, Hyresgästföreningen region Stockholm

No Comments » | Hyresförhandlingar | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Nils Holgersson-rapporten 2017: Stora skillnader mellan kommunernas taxor och avgifter i Stockholms län

26 oktober, 2017

Kostnaderna för avfall, vatten och avlopp, el och fjärrvärme skiljer sig stort mellan kommunerna i Stockholms län där Huddinge är billigast och Värmdö är dyrast. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets alla kommuner.

Vi är alla beroende av vatten, avlopp, el, uppvärmning och att vårt avfall transporteras bort. Men kostnaderna för dessa tjänster varierar stort i Sverige. Den totala snittkostnaden i Stockholm län är 1 851 kronor per månad för en trerumslägenhet. Rikssnittet ligger på 1 883 kronor.

– Ofta handlar det om verksamheter med dålig konkurrens och där konsumenterna har små möjligheter att påverka priserna. Främst är det kostnaderna för elnät som sticker ut på ett negativt sätt, ett mönster vi sett i flera år och över hela landet, säger Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.

I Stockholms län är Ekerö den kommun där kostnadsökningen är störst, 4,48 procent. Det är betydligt högre än snitthöjningen i hela landet, som ligger på 0,7 procent.

Men skillnaderna inom länet är stora. Lägst taxor och avgifter finns i Huddinge, där landar de på totalt 1 618 kronor per månad och lägenhet. Dyrast är Värmdö med 2 121 kronor.

– Den Huddingebo som väljer att flytta till Värmdö kan komma att öka sina kostnader för dessa tjänster med 31 procent. Därför är det viktigt att vi uppmärksammar politiker och beslutsfattare på både prishöjningar och skillnader. Vår kartläggning bör vara ett viktigt beslutsunderlag för dem. Detta är kostnader som får konsekvenser för mångas privatekonomi, säger Jennie Wiederholm.

Du kan läsa mer om rapporten och se hur läget ser ut  i just din kommun genom att besöka www.nilsholgersson.nu

 

Nils Holgersson-gruppen består av HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, och SABO. Sedan 1996 har gruppen varje år gett ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner gällande avfall, vatten och avlopp, el och fjärrvärme.

No Comments » | Bostadspolitik, Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Toppnotering i färdigställda bostäder – flest på 25 år

8 maj, 2017

Siffror från SCB visar att det under 2016 byggdes klart 42 441 bostadslägenheter i Sverige. Detta är den högsta siffran på 25 år. 1992 byggdes det fler, närmare bestämt 57 319. Om siffrorna kompletteras med ombyggda lägenheter så hamnar årets siffra på 45 840. I Stor-Stockholm färdigställdes 13 919 nya bostadslägenheter.

 

Fler hyresrätter, färre bostadsrätter

Av alla färdigställda lägenheter i landet så var 54 procent hyresrätter och resterande bostadsrätter. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg minskar dock hyresrättens fördel något. Där byggdes det fler bostadsrätter än hyresrätter. Med förhållandet 57 och 43 procent i Stockholm, samt 63 och 37 procent i Göteborg, med fördel till bostadsrätten. I Stor-Malmö ser det helt annorlunda ut, med klar fördel för hyresrätten. Så mycket som 72 procent var hyresrätter. Förhållandet i övriga landet var 64 procent hyresrätter och 36 procent bostadsrätter. Statistiken visar också att det byggdes många små lägenheter, samt studentlägenheter, nästan 3500 lägenheter för studenter färdigställdes under året.

Statistiken i denna artikel är hämtat från SCB (statistiska centralbyrån). Besök gärna deras hemsida  för att läsa mer!

Bostadsbygge

Bostadsbygge i Stockholm

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik, Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Bostadspolitisk frukost 3 maj – Hyresgästerna, upprustningar och lagen

5 maj, 2017

Förra veckan presenterade regeringens utredare Agneta Börjesson sin utredning om stärkt ställning för hyresgäster. För att följa upp utredningen och bjuda in till samtal kring ämnet så arrangerade Hyresgästföreningen en bostadspolitisk frukost på myntkabinettet i Stockholm. Med temat Hyresgästerna, upprustningar och lagen.

Seminariet inleddes med en kort överblick hur lagen ser ut och vilka åtgärder som tidigare tagits för att stärka hyresgäster inflytande över sina hem. Erika Björkdahl från Institutet för fastighetsrättslig forskning, gav en tillbakablick över den nuvarande lagens tillkomst och avsikten bakom lagändringarna som senast skedde 2002. Björkdahl förklarade att en översyn av lagen har skett åren 1973, 1994, 1997, 2002. De tidigare åtgärderna som har gjorts har inte haft någon direkt påverkan på hyresgästernas inflytande eftersom de inte varit inskrivna i lagtexten. Vilket nu är föreslaget. Kortfattat går det också att säga att ju högre inverkan åtgärderna har på hyran desto mer inflytande bör hyresgästerna få.

Regeringens utredare Agneta Börjesson tog sedan vid och berättade att hon har haft en stor expertgrupp med deltagare från olika intresseorganisationer och företag. Hon konstaterar att det finns en oenighet mellan grupperna, med väldigt många olika känslor. Det upplevs som att reglerna inte är tillräckliga för att säkra tryggheten i boendet, och att hyreshöjningar efter renoveringar blir så stora att många behöver flytta av ekonomiska skäl. Och när fallen når hyresnämnden vinner fastighetsägarsidan till 99 procent.

Utredningen har kommit fram till fyra förslag för att stärka hyresgästernas inflytande. Det första förslaget handlar om krav på innehåll i informationen till hyresgästen, det andra förslaget är att förlänga den så kallade hänskjutandefristen till tre månader istället för två. Det tredje förslaget handlar om en skälighetsbedömning innan tillstånd ska ges till fastighetsägaren att utföra upprustningen. Hyresnämnden ska utgå från om åtgärderna är skälig mot hyresgästen, inte som idag, om det inte är skäligt. Förutom detta ska även rimligheten och god sed tas i beaktning. Det fjärde förslaget innebär att tiden för infasning av den nya hyran bestäms med hänsyn till hyreshöjningens storlek.

Frukosten avslutades med panelsamtal med de två tidigare talarna samt med Anne Bratt Norrevik (ordförande hyresnämnden i Stockholm), Sven Renström (VD Olov Lindgren AB) och Marie Linder (ordförande Hyresgästföreningen). Renström uppgav att Olov Lindgren bara bygger nya bostäder och att de inte köper några befintliga, eftersom renoveringskalkylerna är för osäkra. Deras sätt att arbeta med upprustningar uppfattar de som bra, de har 100 procent godkännanden. Problemet blir när man inte respekterar hemmet och hyresgästen. Men Renström tycker det är konstigt att inte alla fastighetsägare gör det, eftersom det står i fastighetsägarföreningens direktiv. Renström kritiserar dock det presenterade förslaget och menar att det troligtvis inte kommer ha någon inverkan alls.

Marie Linder välkomnar förslaget, även om hon tycker att det inte alls är tillräcklig för att långsiktigt komma åt problemet. Fler åtgärder måste till, så som nya skattereformer som gynnar hyresrätten och inte bara det ägda boendet. Renström reagerade också på yttrycket lyxrenoveringar, som förekommer i utredningen, och frågade sig vilka fastighetsägare som utför det? Björkdahl menar att yttrycket lyxrenoveringar är föränderligt över tid och därför står det inte mer preciserat än så. Linder fortsatte och menade att visst finns lyxrenoveringar, gav exempel på att riva ut ett fullt fungerade kök. Något en bostadsrättsinnehavare inte skulle göra om de som följd inte skulle klara av kostnaden och tvingas flytta. Alla paneldeltagare utom Renström tror att  förslaget får positiva konsekvenser och blir en vinst för hyresrätten som boendeform. Framförallt så hoppas utredaren att det kommer leda till fler viktiga samrådsprocesser mellan hyresgäster och fastighetsägare.

Paneldiskussion

Paneldiskussion

No Comments » | Bostadspolitik, Upprustningar | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Ökad takt i bostadsbyggandet

16 februari, 2017

Idag presenterade SCB färsk statistik över påbörjade lägenhetsbyggen under 2016.

Siffrorna visar att Stockholm ligger bra till i förhållande till andra städer. Förra året påbörjades 19 417 lägenheter byggas i Stockholms län, jämfört med 13 576 lägenheter 2015. Förhållandet ser ungefär likadant ut i Stockholms kommun, med 4457 påbörjade lägenheter under 2015, jämfört med förra året, då 7502 nya hem började byggas.

I Göteborgs kommun var resultatet blekare, med färre påbörjade lägenheter under 2016, än 2015. I den statistik som presenterades idag finns bara preliminära uppgifter över upplåtelseformer. Klara siffror för detta publiceras under maj månad.

Läs mer på SCBs hemsida. 

No Comments » | Bostadsbyggande | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson