Bostadsbyggande

Kollektivboende – ett nygammalt koncept

16 maj, 2017

Kollektivboende är på väg att bli populärt igen. Många äldre och många unga söker sig till ett boende med bättre gemenskap men samtidigt en privat sfär. Det moderna kollektivboendet innehåller egna lägenheter med stora gemensamhetsutrymmen.

kerstinkarnekull

När regionen bjöd in till en inspirationsföreläsning om kollektivboende, kom arkitekt Kerstin Kärnekull från kollektivboendet Färdknäppen och berättade om hur det fungerar. Färdknäppen som har funnits länge, är ett boende för andra halvan av livet (50+) och har ett femtiotal hyresgäster.

När kollektivboenden startade på 70-talet låg fokus på att underlätta vardagen. På ett kollektivboende, i Hässelby, hade man till och med personal som lagade mat. Men på de flesta andra kollektivboenden, är det hyresgästerna själva som går samman och gör det som ska göras.

På Färdknäppen har man möjlighet till gemensamma middagar varje dag. Alla turas om att laga mat och man anmäler sig för att äta. Dessutom finns det snickarverkstad, datarum, allrum med dagstidningar och symaskin, motionsrum och takterrass. I huset finns en kör, ett husband och en trädgårdsgrupp. I motionsrummet anordnas olika aktiviteter. Självklart har kollektivhuset också en egen lokal hyresgästförening.

− Kloka politiker borde se till att fler boenden av detta slag byggs, säger Kerstin Kärnekull. Vi som befolkning blir äldre och även om det inte finns någon prognos så kommer det att bli en stor belastning för samhället. Det behövs fler bra alternativ än vad som finns idag och till en rimlig kostnad. Att inte ha någon att prata med i sin vardag kan lätt leda till social ohälsa. Vi borde ha gjort något för länge sedan.

Ett bra boende för seniorer kan definieras i några enkla punkter:
Tillgänglighet – lätt att ta sig till och från
Bra service – matbutiker, kollektivtrafik, vårdcentral, apotek
Nära vänner och släkt
Rimlig hyra
Stimulerande, med träffpunkter och aktiviteter

− Hyresgästföreningen kan bidra med att få igång diskussionen på lokalt plan. Man måste jobba för ett kollektivhus. Ett bra argument för att satsa på kollektivboende är att stat och kommun kan spara stora pengar eftersom personer som bor i kollektiv håller sig friskare och mer välmående, avslutar Kerstin Kärnekull.

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Toppnotering i färdigställda bostäder – flest på 25 år

8 maj, 2017

Siffror från SCB visar att det under 2016 byggdes klart 42 441 bostadslägenheter i Sverige. Detta är den högsta siffran på 25 år. 1992 byggdes det fler, närmare bestämt 57 319. Om siffrorna kompletteras med ombyggda lägenheter så hamnar årets siffra på 45 840. I Stor-Stockholm färdigställdes 13 919 nya bostadslägenheter.

 

Fler hyresrätter, färre bostadsrätter

Av alla färdigställda lägenheter i landet så var 54 procent hyresrätter och resterande bostadsrätter. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg minskar dock hyresrättens fördel något. Där byggdes det fler bostadsrätter än hyresrätter. Med förhållandet 57 och 43 procent i Stockholm, samt 63 och 37 procent i Göteborg, med fördel till bostadsrätten. I Stor-Malmö ser det helt annorlunda ut, med klar fördel för hyresrätten. Så mycket som 72 procent var hyresrätter. Förhållandet i övriga landet var 64 procent hyresrätter och 36 procent bostadsrätter. Statistiken visar också att det byggdes många små lägenheter, samt studentlägenheter, nästan 3500 lägenheter för studenter färdigställdes under året.

Statistiken i denna artikel är hämtat från SCB (statistiska centralbyrån). Besök gärna deras hemsida  för att läsa mer!

Bostadsbygge

Bostadsbygge i Stockholm

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik, Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Tillväxt för hyresrätten

30 mars, 2017

Sverigeförhandlingen presenterade idag resultatet av förhandlingar med Stockholm, Huddinge, Vallentuna, Österåker, Täby och Solna. Resultatet är att över 100 000 nya bostäder kommer att byggas i Stockholmsregionen samtidigt som det blir nya kollektivtrafiksatsningar.

− Vi välkomnar resultatet av Sverigeförhandlingen. Det betyder mycket för regionens utveckling att fler människor kommer att få möjlighet att bo, arbeta och studera här, säger Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm.

− Vi förväntar oss att de utvalda kommunerna tillgodoser de behov av hyresrätter som finns i respektive kommun. Och vi förutsätter att dessa bostäder är nytillkomna bostäder och inte ingår i befintliga planer, säger Simon Safari.

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Ökad takt i bostadsbyggandet

16 februari, 2017

Idag presenterade SCB färsk statistik över påbörjade lägenhetsbyggen under 2016.

Siffrorna visar att Stockholm ligger bra till i förhållande till andra städer. Förra året påbörjades 19 417 lägenheter byggas i Stockholms län, jämfört med 13 576 lägenheter 2015. Förhållandet ser ungefär likadant ut i Stockholms kommun, med 4457 påbörjade lägenheter under 2015, jämfört med förra året, då 7502 nya hem började byggas.

I Göteborgs kommun var resultatet blekare, med färre påbörjade lägenheter under 2016, än 2015. I den statistik som presenterades idag finns bara preliminära uppgifter över upplåtelseformer. Klara siffror för detta publiceras under maj månad.

Läs mer på SCBs hemsida. 

No Comments » | Bostadsbyggande | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

SD vill att hyresgästernas inflytande ska minska

7 februari, 2017

I Svenska Dagbladet får Sverigedemokraternas bostadspolitiske talesperson, Roger Hedlund, svara på tio frågor angående partiets politik i bostadsfrågan. På en punkt är han tydlig – Hyresgästföreningens roll som hyresförhandlande part ska inskränkas.

I artikeln uttrycks det på följande sätt: ”Sverigedemokraterna säger nej till att ändra hyresregleringen men vill ändå försöka minska hyresgästföreningens inflytande vid förhandlingar, säger Roger Hedlund.”

Att Sverigedemokraterna vill minska Hyresgästföreningens inflytande må vara hänt, men problemet med citatet är att det handlar om alternativa fakta. Det finns ingen hyresreglering i Sverige. Den togs bort på 1970-talet, därefter förhandlar parterna om hyressättningen, ungefär som parterna gör på arbetsmarknaden.

Med en falsk premiss, det vill säga att det finns en hyresreglering, vänder sig Hedlund sen emot marknadshyror och mot Hyresgästföreningens ”makt”. Och nu blir det rörigt:

”– Nej, skulle man införa någon form av fria marknadshyror skulle det leda till höjda hyror. Det är bostadskris och många står i bostadskö så det finns potential att höja hyrorna.

 Behöver inget ändras?

 – Jo. Man behöver se över möjligheterna vid förhandlingar. Hyresgästföreningen har idag en väldigt stark position när hyrorna förhandlas och den positionen bör ses över

 Hur då?

 – Man behöver kunna få en annan hyresutveckling som i sig skulle möjliggöra att fler bostäder kan komma till, säger Roger Hedlund.”

Resonemanget håller inte ihop, vilket i sin tur bygger på okunskap. Sedan 2006 finns möjligheten att genom förhandling teckna överenskommelse om presumtionshyror, vilka garanterar att fastighetsägarens kostnader täcks vid nybyggnation. Det är alltså inte där problemet ligger när det gäller bostadsbyggandet. Och när det gäller Hyresgästföreningens starka position i förhandlingssystemet är även den en myt. Hyresgästföreningen har fått riksdagens förtroende att förhandla hyror, men i övrigt har organisationen inga konfliktåtgärder att sätta emot.

 

 

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik, Hyresförhandlingar | Direktlänk
Skribent Jonas Lundborg