Bostadspolitik

Kollektivboende – ett nygammalt koncept

16 maj, 2017

Kollektivboende är på väg att bli populärt igen. Många äldre och många unga söker sig till ett boende med bättre gemenskap men samtidigt en privat sfär. Det moderna kollektivboendet innehåller egna lägenheter med stora gemensamhetsutrymmen.

kerstinkarnekull

När regionen bjöd in till en inspirationsföreläsning om kollektivboende, kom arkitekt Kerstin Kärnekull från kollektivboendet Färdknäppen och berättade om hur det fungerar. Färdknäppen som har funnits länge, är ett boende för andra halvan av livet (50+) och har ett femtiotal hyresgäster.

När kollektivboenden startade på 70-talet låg fokus på att underlätta vardagen. På ett kollektivboende, i Hässelby, hade man till och med personal som lagade mat. Men på de flesta andra kollektivboenden, är det hyresgästerna själva som går samman och gör det som ska göras.

På Färdknäppen har man möjlighet till gemensamma middagar varje dag. Alla turas om att laga mat och man anmäler sig för att äta. Dessutom finns det snickarverkstad, datarum, allrum med dagstidningar och symaskin, motionsrum och takterrass. I huset finns en kör, ett husband och en trädgårdsgrupp. I motionsrummet anordnas olika aktiviteter. Självklart har kollektivhuset också en egen lokal hyresgästförening.

− Kloka politiker borde se till att fler boenden av detta slag byggs, säger Kerstin Kärnekull. Vi som befolkning blir äldre och även om det inte finns någon prognos så kommer det att bli en stor belastning för samhället. Det behövs fler bra alternativ än vad som finns idag och till en rimlig kostnad. Att inte ha någon att prata med i sin vardag kan lätt leda till social ohälsa. Vi borde ha gjort något för länge sedan.

Ett bra boende för seniorer kan definieras i några enkla punkter:
Tillgänglighet – lätt att ta sig till och från
Bra service – matbutiker, kollektivtrafik, vårdcentral, apotek
Nära vänner och släkt
Rimlig hyra
Stimulerande, med träffpunkter och aktiviteter

− Hyresgästföreningen kan bidra med att få igång diskussionen på lokalt plan. Man måste jobba för ett kollektivhus. Ett bra argument för att satsa på kollektivboende är att stat och kommun kan spara stora pengar eftersom personer som bor i kollektiv håller sig friskare och mer välmående, avslutar Kerstin Kärnekull.

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Fler unga vuxna tvingas bo kvar hemma

15 maj, 2017


 

Hyresgästföreningens undersökning om unga vuxnas bostadssituation i Stockholms län, visar att 60 000 unga vuxna är ofrivilligt hemmaboende. Det är det högsta antalet som någonsin uppmätts i Hyresgästföreningens undersökningar.

Undersökningen visar också att de unga vuxna som har störst svårighet att få en bostad, också har minst möjligheter att förändra sin situation. Följden blir att många unga vuxna idag tvekar inför att bilda familj eller att flytta till jobb och utbildning.

Totalt finns det drygt 240 000 personer i åldrarna 20−27 i Stockholms län. 75 000 unga vuxna bor hemma och av dessa vill 60 000 flytta hemifrån.

97 800 unga vuxna har eget fast boende, vilket är på samma nivå som förra mätningen. 67 600 personer bor utan besittningsskydd, vilket är en ökning sedan 2015.

Hemmaboendet ökar i riket som helhet och ökningen är som störst i storstädernas kranskommuner. Hemmaboende unga vuxna är i högre grad än de som har eget boende, arbetslösa och lever i ett slags tillstånd av uppskjuten vuxenhet, där man inte betalar hyra hemma och inte heller har en egen inkomst att förfoga över.

Hyresrätten är och förblir det viktigaste verktyget för unga att ta sig hemifrån och påbörja sitt verkliga vuxenliv. Vi vet också att det bland unga finns ett överväldigande stöd för uppfattningen att det är samhällets ansvar att garantera tillgången till bostäder för alla (Ungdomsbarometern, 2017).

Det råder idag bostadsbrist för unga i samtliga av Stockholmsregionens 26 kommuner enligt vad kommunerna själva rapporterat till Boverkets bostadsmarknadsenkät 2016. Trots en tydlig problembild är det få kommuner som möter dessa problem som de själva har identifierat, med egna åtgärder.

Bostadspolitiken rymmer inte bara utmaningar och problem utan också stor politisk potential. Det finns ett tydligt bostadspolitiskt uppdrag som har ett stort folkligt stöd: Sverige behöver fler hyreslägenheter som breda grupper av unga vuxna har råd att hyra.

FAKTA
Sedan 1997 har Hyresgästföreningen vartannat år genomfört en undersökning om unga vuxnas boende. Vi frågar unga vuxna i åldrarna 20–27 år om bland annat bostadsbrist, boendeformer, hemmaboende, boendekostnader och inkomster. Undersökningen genomfördes av Skop under mars­−april 2017. Från Stockholmsregionen kommer 541 respondenter från Stockholms stad och 492 respondenter från övriga kommuner i länet.

No Comments » | Bostadspolitik, Okategoriserade, Ungas boende | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Toppnotering i färdigställda bostäder – flest på 25 år

8 maj, 2017

Siffror från SCB visar att det under 2016 byggdes klart 42 441 bostadslägenheter i Sverige. Detta är den högsta siffran på 25 år. 1992 byggdes det fler, närmare bestämt 57 319. Om siffrorna kompletteras med ombyggda lägenheter så hamnar årets siffra på 45 840. I Stor-Stockholm färdigställdes 13 919 nya bostadslägenheter.

 

Fler hyresrätter, färre bostadsrätter

Av alla färdigställda lägenheter i landet så var 54 procent hyresrätter och resterande bostadsrätter. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg minskar dock hyresrättens fördel något. Där byggdes det fler bostadsrätter än hyresrätter. Med förhållandet 57 och 43 procent i Stockholm, samt 63 och 37 procent i Göteborg, med fördel till bostadsrätten. I Stor-Malmö ser det helt annorlunda ut, med klar fördel för hyresrätten. Så mycket som 72 procent var hyresrätter. Förhållandet i övriga landet var 64 procent hyresrätter och 36 procent bostadsrätter. Statistiken visar också att det byggdes många små lägenheter, samt studentlägenheter, nästan 3500 lägenheter för studenter färdigställdes under året.

Statistiken i denna artikel är hämtat från SCB (statistiska centralbyrån). Besök gärna deras hemsida  för att läsa mer!

Bostadsbygge

Bostadsbygge i Stockholm

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik, Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Bostadspolitisk frukost 3 maj – Hyresgästerna, upprustningar och lagen

5 maj, 2017

Förra veckan presenterade regeringens utredare Agneta Börjesson sin utredning om stärkt ställning för hyresgäster. För att följa upp utredningen och bjuda in till samtal kring ämnet så arrangerade Hyresgästföreningen en bostadspolitisk frukost på myntkabinettet i Stockholm. Med temat Hyresgästerna, upprustningar och lagen.

Seminariet inleddes med en kort överblick hur lagen ser ut och vilka åtgärder som tidigare tagits för att stärka hyresgäster inflytande över sina hem. Erika Björkdahl från Institutet för fastighetsrättslig forskning, gav en tillbakablick över den nuvarande lagens tillkomst och avsikten bakom lagändringarna som senast skedde 2002. Björkdahl förklarade att en översyn av lagen har skett åren 1973, 1994, 1997, 2002. De tidigare åtgärderna som har gjorts har inte haft någon direkt påverkan på hyresgästernas inflytande eftersom de inte varit inskrivna i lagtexten. Vilket nu är föreslaget. Kortfattat går det också att säga att ju högre inverkan åtgärderna har på hyran desto mer inflytande bör hyresgästerna få.

Regeringens utredare Agneta Börjesson tog sedan vid och berättade att hon har haft en stor expertgrupp med deltagare från olika intresseorganisationer och företag. Hon konstaterar att det finns en oenighet mellan grupperna, med väldigt många olika känslor. Det upplevs som att reglerna inte är tillräckliga för att säkra tryggheten i boendet, och att hyreshöjningar efter renoveringar blir så stora att många behöver flytta av ekonomiska skäl. Och när fallen når hyresnämnden vinner fastighetsägarsidan till 99 procent.

Utredningen har kommit fram till fyra förslag för att stärka hyresgästernas inflytande. Det första förslaget handlar om krav på innehåll i informationen till hyresgästen, det andra förslaget är att förlänga den så kallade hänskjutandefristen till tre månader istället för två. Det tredje förslaget handlar om en skälighetsbedömning innan tillstånd ska ges till fastighetsägaren att utföra upprustningen. Hyresnämnden ska utgå från om åtgärderna är skälig mot hyresgästen, inte som idag, om det inte är skäligt. Förutom detta ska även rimligheten och god sed tas i beaktning. Det fjärde förslaget innebär att tiden för infasning av den nya hyran bestäms med hänsyn till hyreshöjningens storlek.

Frukosten avslutades med panelsamtal med de två tidigare talarna samt med Anne Bratt Norrevik (ordförande hyresnämnden i Stockholm), Sven Renström (VD Olov Lindgren AB) och Marie Linder (ordförande Hyresgästföreningen). Renström uppgav att Olov Lindgren bara bygger nya bostäder och att de inte köper några befintliga, eftersom renoveringskalkylerna är för osäkra. Deras sätt att arbeta med upprustningar uppfattar de som bra, de har 100 procent godkännanden. Problemet blir när man inte respekterar hemmet och hyresgästen. Men Renström tycker det är konstigt att inte alla fastighetsägare gör det, eftersom det står i fastighetsägarföreningens direktiv. Renström kritiserar dock det presenterade förslaget och menar att det troligtvis inte kommer ha någon inverkan alls.

Marie Linder välkomnar förslaget, även om hon tycker att det inte alls är tillräcklig för att långsiktigt komma åt problemet. Fler åtgärder måste till, så som nya skattereformer som gynnar hyresrätten och inte bara det ägda boendet. Renström reagerade också på yttrycket lyxrenoveringar, som förekommer i utredningen, och frågade sig vilka fastighetsägare som utför det? Björkdahl menar att yttrycket lyxrenoveringar är föränderligt över tid och därför står det inte mer preciserat än så. Linder fortsatte och menade att visst finns lyxrenoveringar, gav exempel på att riva ut ett fullt fungerade kök. Något en bostadsrättsinnehavare inte skulle göra om de som följd inte skulle klara av kostnaden och tvingas flytta. Alla paneldeltagare utom Renström tror att  förslaget får positiva konsekvenser och blir en vinst för hyresrätten som boendeform. Framförallt så hoppas utredaren att det kommer leda till fler viktiga samrådsprocesser mellan hyresgäster och fastighetsägare.

Paneldiskussion

Paneldiskussion

No Comments » | Bostadspolitik, Upprustningar | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Inför manifestationen 22 april, se på Öppna kanalen

18 april, 2017

Öppna kanalen sänder två 90-minuters program om Hyresgästföreningen inför manifestationen lördag 22 april. Missa inte dessa program med intervjuer både med regionordförande Simon Safari och förbundsordförande Marie Linder.

Programmen sänds onsdag 19 april kl 19–20.30 samt fredag 21 april 19–20.30.

Var hittar jag Öppna kanalen?
Om du har Comhem finns den på kanalplats 450
Om du har Telia finns den på kanalplats 500
Bredbandsbolaget och Canal Digital har den på plats 299

Om du föredrar att koppla upp dig via datorn, finns Öppna kanalen att se live via denna länk.

No Comments » | Bostadspolitik, Upprustningar | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius