Bostadspolitik

Nils Holgersson-rapporten 2017: Stora skillnader mellan kommunernas taxor och avgifter i Stockholms län

26 oktober, 2017

Kostnaderna för avfall, vatten och avlopp, el och fjärrvärme skiljer sig stort mellan kommunerna i Stockholms län där Huddinge är billigast och Värmdö är dyrast. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets alla kommuner.

Vi är alla beroende av vatten, avlopp, el, uppvärmning och att vårt avfall transporteras bort. Men kostnaderna för dessa tjänster varierar stort i Sverige. Den totala snittkostnaden i Stockholm län är 1 851 kronor per månad för en trerumslägenhet. Rikssnittet ligger på 1 883 kronor.

– Ofta handlar det om verksamheter med dålig konkurrens och där konsumenterna har små möjligheter att påverka priserna. Främst är det kostnaderna för elnät som sticker ut på ett negativt sätt, ett mönster vi sett i flera år och över hela landet, säger Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.

I Stockholms län är Ekerö den kommun där kostnadsökningen är störst, 4,48 procent. Det är betydligt högre än snitthöjningen i hela landet, som ligger på 0,7 procent.

Men skillnaderna inom länet är stora. Lägst taxor och avgifter finns i Huddinge, där landar de på totalt 1 618 kronor per månad och lägenhet. Dyrast är Värmdö med 2 121 kronor.

– Den Huddingebo som väljer att flytta till Värmdö kan komma att öka sina kostnader för dessa tjänster med 31 procent. Därför är det viktigt att vi uppmärksammar politiker och beslutsfattare på både prishöjningar och skillnader. Vår kartläggning bör vara ett viktigt beslutsunderlag för dem. Detta är kostnader som får konsekvenser för mångas privatekonomi, säger Jennie Wiederholm.

Du kan läsa mer om rapporten och se hur läget ser ut  i just din kommun genom att besöka www.nilsholgersson.nu

 

Nils Holgersson-gruppen består av HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, och SABO. Sedan 1996 har gruppen varje år gett ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner gällande avfall, vatten och avlopp, el och fjärrvärme.

No Comments » | Bostadspolitik, Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson

Trots reviderad prognos för byggandet byggs det för lite

14 augusti, 2017

Boverket har utifrån SCBs befolkningsprognos i april reviderat sina siffror när det gäller behovet av nya bostäder. Boverkets revidering innebär ett sänkt behov av nya bostäder fram till 2025 jämfört med prognosen från i juni 2016. Beräkningen då indikerade ett behov på 710 000 bostäder, det vill säga 110 000 mer än den nya prognosen. Anledningen till nedskrivningen är dels att det färdigställdes 46 000 bostäder 2016 och dels att SCB i sin nya befolkningsprognos från april 2017 justerat ned befolkningen 2025 med 135 000 personer.

 

Trots nedskrivningen poängterar Boverket att behoven av nya bostäder är akut. I rapportens slutsatser skriver Boverket:

 

”Behovet av nya bostäder framöver är mycket stort, inte minst under de allra närmaste åren. De närmaste fyra åren behöver ett nytt Stor-Malmö uppföras eller alternativt ett nytt Linköping varje år. Det handlar således om volymer som inte varit aktuella i Sverige sedan miljonprogrammets dagar.”

Boverket konstaterar att det förvisso har byggts betydligt fler bostäder de senaste åren, men inte i den omfattning som behövs. ”Huvudorsaken till de senaste årens högre produktionsvolymer är de ekonomiska förutsättningarna och den högkonjunktur vi befinner oss i”, skriver Boverket. En brist i Boverkets rapport är de inte det här sammanhanget problematiserar det faktum att byggandet främst har gynnat grupper som har råd att köpa sitt boende eller har råd med höga hyror. Ingenstans i rapporten nämns behovet om fler hyresrätter till en rimlig hyra.

Läs Boverkets rapport här.

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Jonas Lundborg

Kollektivboende – ett nygammalt koncept

16 maj, 2017

Kollektivboende är på väg att bli populärt igen. Många äldre och många unga söker sig till ett boende med bättre gemenskap men samtidigt en privat sfär. Det moderna kollektivboendet innehåller egna lägenheter med stora gemensamhetsutrymmen.

kerstinkarnekull

När regionen bjöd in till en inspirationsföreläsning om kollektivboende, kom arkitekt Kerstin Kärnekull från kollektivboendet Färdknäppen och berättade om hur det fungerar. Färdknäppen som har funnits länge, är ett boende för andra halvan av livet (50+) och har ett femtiotal hyresgäster.

När kollektivboenden startade på 70-talet låg fokus på att underlätta vardagen. På ett kollektivboende, i Hässelby, hade man till och med personal som lagade mat. Men på de flesta andra kollektivboenden, är det hyresgästerna själva som går samman och gör det som ska göras.

På Färdknäppen har man möjlighet till gemensamma middagar varje dag. Alla turas om att laga mat och man anmäler sig för att äta. Dessutom finns det snickarverkstad, datarum, allrum med dagstidningar och symaskin, motionsrum och takterrass. I huset finns en kör, ett husband och en trädgårdsgrupp. I motionsrummet anordnas olika aktiviteter. Självklart har kollektivhuset också en egen lokal hyresgästförening.

− Kloka politiker borde se till att fler boenden av detta slag byggs, säger Kerstin Kärnekull. Vi som befolkning blir äldre och även om det inte finns någon prognos så kommer det att bli en stor belastning för samhället. Det behövs fler bra alternativ än vad som finns idag och till en rimlig kostnad. Att inte ha någon att prata med i sin vardag kan lätt leda till social ohälsa. Vi borde ha gjort något för länge sedan.

Ett bra boende för seniorer kan definieras i några enkla punkter:
Tillgänglighet – lätt att ta sig till och från
Bra service – matbutiker, kollektivtrafik, vårdcentral, apotek
Nära vänner och släkt
Rimlig hyra
Stimulerande, med träffpunkter och aktiviteter

− Hyresgästföreningen kan bidra med att få igång diskussionen på lokalt plan. Man måste jobba för ett kollektivhus. Ett bra argument för att satsa på kollektivboende är att stat och kommun kan spara stora pengar eftersom personer som bor i kollektiv håller sig friskare och mer välmående, avslutar Kerstin Kärnekull.

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Fler unga vuxna tvingas bo kvar hemma

15 maj, 2017


 

Hyresgästföreningens undersökning om unga vuxnas bostadssituation i Stockholms län, visar att 60 000 unga vuxna är ofrivilligt hemmaboende. Det är det högsta antalet som någonsin uppmätts i Hyresgästföreningens undersökningar.

Undersökningen visar också att de unga vuxna som har störst svårighet att få en bostad, också har minst möjligheter att förändra sin situation. Följden blir att många unga vuxna idag tvekar inför att bilda familj eller att flytta till jobb och utbildning.

Totalt finns det drygt 240 000 personer i åldrarna 20−27 i Stockholms län. 75 000 unga vuxna bor hemma och av dessa vill 60 000 flytta hemifrån.

97 800 unga vuxna har eget fast boende, vilket är på samma nivå som förra mätningen. 67 600 personer bor utan besittningsskydd, vilket är en ökning sedan 2015.

Hemmaboendet ökar i riket som helhet och ökningen är som störst i storstädernas kranskommuner. Hemmaboende unga vuxna är i högre grad än de som har eget boende, arbetslösa och lever i ett slags tillstånd av uppskjuten vuxenhet, där man inte betalar hyra hemma och inte heller har en egen inkomst att förfoga över.

Hyresrätten är och förblir det viktigaste verktyget för unga att ta sig hemifrån och påbörja sitt verkliga vuxenliv. Vi vet också att det bland unga finns ett överväldigande stöd för uppfattningen att det är samhällets ansvar att garantera tillgången till bostäder för alla (Ungdomsbarometern, 2017).

Det råder idag bostadsbrist för unga i samtliga av Stockholmsregionens 26 kommuner enligt vad kommunerna själva rapporterat till Boverkets bostadsmarknadsenkät 2016. Trots en tydlig problembild är det få kommuner som möter dessa problem som de själva har identifierat, med egna åtgärder.

Bostadspolitiken rymmer inte bara utmaningar och problem utan också stor politisk potential. Det finns ett tydligt bostadspolitiskt uppdrag som har ett stort folkligt stöd: Sverige behöver fler hyreslägenheter som breda grupper av unga vuxna har råd att hyra.

FAKTA
Sedan 1997 har Hyresgästföreningen vartannat år genomfört en undersökning om unga vuxnas boende. Vi frågar unga vuxna i åldrarna 20–27 år om bland annat bostadsbrist, boendeformer, hemmaboende, boendekostnader och inkomster. Undersökningen genomfördes av Skop under mars­−april 2017. Från Stockholmsregionen kommer 541 respondenter från Stockholms stad och 492 respondenter från övriga kommuner i länet.

No Comments » | Bostadspolitik, Okategoriserade, Ungas boende | Direktlänk
Skribent Gunnel Cirverius

Toppnotering i färdigställda bostäder – flest på 25 år

8 maj, 2017

Siffror från SCB visar att det under 2016 byggdes klart 42 441 bostadslägenheter i Sverige. Detta är den högsta siffran på 25 år. 1992 byggdes det fler, närmare bestämt 57 319. Om siffrorna kompletteras med ombyggda lägenheter så hamnar årets siffra på 45 840. I Stor-Stockholm färdigställdes 13 919 nya bostadslägenheter.

 

Fler hyresrätter, färre bostadsrätter

Av alla färdigställda lägenheter i landet så var 54 procent hyresrätter och resterande bostadsrätter. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg minskar dock hyresrättens fördel något. Där byggdes det fler bostadsrätter än hyresrätter. Med förhållandet 57 och 43 procent i Stockholm, samt 63 och 37 procent i Göteborg, med fördel till bostadsrätten. I Stor-Malmö ser det helt annorlunda ut, med klar fördel för hyresrätten. Så mycket som 72 procent var hyresrätter. Förhållandet i övriga landet var 64 procent hyresrätter och 36 procent bostadsrätter. Statistiken visar också att det byggdes många små lägenheter, samt studentlägenheter, nästan 3500 lägenheter för studenter färdigställdes under året.

Statistiken i denna artikel är hämtat från SCB (statistiska centralbyrån). Besök gärna deras hemsida  för att läsa mer!

Bostadsbygge

Bostadsbygge i Stockholm

No Comments » | Bostadsbyggande, Bostadspolitik, Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Mikael Karlsson