I rätten att hyra bor möjligheten

Okategoriserade

Prat om bostad – tala med inte om

4 november, 2014

Prat om Bostad

Att prata med, inte om var titeln för senaste Prat om bostad som ägde rum på Husby träff 3 november. Titeln syftar på resultatet av två undersökningar som presenterades under kvällen; undersökningar som visar att miljonprogramsborna trivs, men att de däremot inte känner att de kan påverka sina bostadsområden.

Carlos Rojas var samtalsledare under kvällen, med sig hade han Ann-Margarethe Livh (V), nyligen tillsatt bostadsborgarråd Stockholms stad, Guleed Mohamed, förortsvisionär och Inti Chavez Perez, journalist.

Samtalet inleddes med en diskussion om vad ”trygghet” innebär.

– För mig är otrygghet myndighetspersoner som kommer ut till Tensta. Det är otryggt med polisen som stoppar en. Man vet aldrig om man kommer att komma fram i tid, sa Guleed Mohammed.

Den ”tillfälliga gentrifiering” som sker när hundratals medelklassbor tar tunnelbanan från Södermalm till Tensta för att gå på konstutställning på Tensta konsthall, var en annan sak som fick honom att känna sig otrygg:

– Priserna går upp, grönsakerna på torget tar slut, falafeln kostar 48 kronor i stället för 18. Det är otryggt, förklarade han.

Inti Chavez Perez pekade också på att ett område som Rosengård, som dras med ett mycket dåligt rykte, faktiskt skulle vara den näst tryggaste stadsdelen efter Bromma om Rosengård hade legat här i stället för i Malmö.

Han menade att det är viktigt för journalister och andra aktörer att synliggöra de 90 procent av miljonprogramsborna känner sig trygga i sina bostadsområden.

– Problemet uppstår när man gång på gång bara rapporterar om en, negativ händelse. Den bild som skapas blir en förvrängd bild, sa Inti Chazez Perez.

Ann-Margarethe Livh, som bor i Rinkeby sedan 30 år tillbaka, kände igen sig i att mediernas bild av miljonprogrammet inte alls överensstämmer med de boendes.

– Som Rinkebybo är du van med att många tolkar vad du säger. Om jag säger att vi har haft det jättebra, att skolan är jättebra och att vi trivs, blir det att ”det säger du bara för att du bor här”, sa Ann-Margarethe Livh.

Men hon menade ändå att det blivit sämre med tryggheten på senare år: med stängda ungdomsgårdar och färre fältassistenter.

– Det är jättebra att fråga folk vad de tycker, men man måste också följa upp frågan med vad man tycker behöver göras, sa hon och efterfrågade konkreta förslag på hur miljonprogrammet kan bli ännu tryggare och trivsammare.

Även bland publiken fanns mycket att säga om begreppet otrygghet, som att fattigdom och arbetslöshet skapar otrygghet, att planer på att ”förnya områden” och bygga bostäder för ”nya” grupper med högre inkomster skapar otrygghet liksom upprustningsprojekt och rädslan att inte ha råd att bo kvar.

– Järvalyftet fick mig att känna mig otrygg, förklarade en man i publiken och framhöll vikten av att låta planer komma underifrån i stället för uppifrån.

En annan faktor som framhölls som otrygghetsskapande var utarmningen av centrumen: bort med post, folktandvård, bank, butiker, bibliotek etc.

När fastigheter byter ägare med jämna mellanrum var också en sak som lyftes som otrygghetsskapande, liksom höga hyreshöjningar.

Här framhölls lokala organisationer och lokala ”kämpar” som motkrafter.

– Man får börja med sig själv, göra något själv på sin egen gård, sa en kvinna i publiken.

Att prata med – Stockholms miljonprogramsbor om sina bostadsområden

 

No Comments » | Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Klara Eriksson

Bostadspolitisk frukost 23 oktober

23 oktober, 2014

 

DSC_0062

Torsdag 23 oktober 2014 bjöd Hyresgästföreningen region Stockholm in till frukostseminarium  om den svenska hyresmodellen. Titeln var ”Den svenska hyresmodellen – hinder eller förutsättning för att bygga framtidens Stockholm.”

Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig på Sabo, berättade om den jämförelse mellan det svenska och det tyska hyressättningssystemet som Sabo gjort och vilka slutsatser man dragit av den. Rapporten visar att även om de båda systemen i väsentlig mening skiljer sig åt, tar båda hänsyn till och försöker balansera hyresvärdarnas och hyresgästernas intressen. Det tyska systemet är däremot mer känsligt för konjunkturläget. Vid bostadsbrist höjs hyrorna mer i Tyskland än i Sverige, vilket leder till att man utöver ett marknadssystem som blandar principen om fri hyressättning med starkt besittningsskydd, hyresregleringar och möjlighet till överprövning, även har ett system med socialbostäder och bostadsbidrag. Sabo:s slutsats är att det tyska systemet på intet sätt skulle vara bättre än det svenska, och att inget av dem påverkar om det är bostadsbrist eller inte, utan det är det andra faktorer som gör.

Henrik Ludvigsson, bostadspolitisk utredare, redogjorde för TNS Sifos undersökning om hur stockholmarna tycker att hyrorna ska sättas. En klart övervägande majoritet av stockholmarna tycker att dagens system är det bästa för hyressättning.  84 procent av dem som bor i hyresrätt och 70 procent av de som bor i annan upplåtelseform anser att det nuvarande systemet är det bästa för hyressättning.

Panelen bestående av Clara Lindblom (V), Adrian Eygun Kilhlberg (Fi), Märta Martin-Åkesson (CUF) och Erik Slottner (KD) gav därefter sin syn på det svenska hyressättningssystemet.

Ingen ville helt kasta det nuvarande svenska systemet överbord. Minst bra om den svenska hyresmodellen tyckte Märta Martin-Åkesson (CUF) som gärna vill se en modell som tillåter fri hyressättning. Hon ansåg även att hyresgästinflytande är viktigt, och att hyresgästerna borde få bestämma nivå på upprustningen.

Erik Slottner (KD)  menade att en något friare hyressättning skulle leda till ökat byggande av hyresrätter, men att eftersom politiken även har ett socialt ansvar, så är detta ändå inte aktuellt idag. Alliansens steg i denna riktning (t ex vad gäller andrahandshyror) har däremot varit bra, menade han.

Clara Lindblom (V) menade att hyresgästernas inflytande är mycket viktigt särskilt vid upprustning och att det inte finns något som säger att fri hyressättning skulle leda till fler hyresrätter. Hon menade även att hyrorna idag är för höga i hela beståndet, att det går att bygga billiga hyresrätter.

Adrian Eygun Kihlberg (Fi) menade att dagens hyresmodell är den bästa och att fler bostäder och en satsning på en stadsplanering som gör hela staden attraktiv är det som behövs i Stockholm.

Svenska_modellen

No Comments » | Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Klara Eriksson

Bostadspolitisk frukost om den svenska hyresmodellen

10 oktober, 2014

frukost

 

DEN SVENSKA HYRESMODELLEN

– hinder eller förutsättning för att bygga framtidens Stockholm?

Hyresgästföreningen region Stockholm bjuder in till bostadspolitisk frukost

Torsdag 23 oktober 2014

Kl. 8.30–9.45 (frukostbuffé från 8.00)

Lokal: Trade Winds, World Trade Center, Kungsbron 1, Stockholm

(ingång vid Comfort Hotel, bredvid Casino Cosmopol)

Den svenska modellen för hyressättning har funnits i många decennier och har fungerat under både låg- och högkonjunktur, i tider av bostadsbrist och när marknaden varit mer i balans.

Un­der senare år har modellen blivit ifrågasatt och ibland framställs andra länders bostadspolitik som överlägsen vår.

Börjar den svenska hyresmodellen bli omodern, eller är den snarare en förutsättning för en jämlik och hållbar storstadsregion som växer?

MEDVERKANDE:

Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig, SABO

Nooshi Dadgostar (V), riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson

Malin Ericson (Fi), ordförande Storstockholm

Märta Martin-Åkesson (CUF), ordförande Storstockholm

Erik Slottner (KD), Stockholms stad

Henrik Ludvigsson, bostadspolitisk utredare,

Hyresgästföreningen region Stockholm

 MODERATOR:

Göran Cars, professor samhällsplanering, KTH

ANMÄLAN OCH FRÅGOR:

sthlmseminarium@hyresgastforeningen.se

senast 20 oktober 2014.

No Comments » | Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Klara Eriksson

Givande samtal i Vaxholm

5 september, 2014

Bostadspolitiskt samtal i Vaxholm.

Torsdagens bostadspolitiska samtal i Vaxholm blev ett mycket givande och konstruktivt samtal om framförallt bristen på hyresrätter.

Alla politiska partier (förutom S, vilket var lite oväntat för de sa tidigt att de skulle komma) var där, ett tiotal politiker från C,V,MP,M och FP.

Samtalet  inleddes med att vi från Hyresgästföreningen visade en kort film om den akuta bristen på hyresrätter i regionen, och hur den slår mot företag och universitet som får svårt att rekrytera. Därefter visade vi siffror från Vaxholm: att kommunen är en av bara fem Stockholmskommuner utan allmännytta, och att bara 16 procent av bostadsbeståndet består av hyresrätter. Politikerna satte igång och prata och alla verkade vara överens om att bristen på hyresrätter och ett blandat bostadsbestånd ÄR ett problem. Man kom tidvis in på gammalt groll om utförsäljningen av allmännyttan i slutet av 90-talet, men vi lyckades sedan vända diskussionen så att den kom mer att handla om framtiden.

Vår inbjudna entreprenör BoKlok höll ett föredrag om vad de bygger och hur de jobbar för att hålla priserna nere. Politikerna var väldigt intresserade av just prisbilden för en BoKlok-lägenhet, och när föredragshållaren Anders Hellman från Boklok kom fram till vad en sådan skulle få för hyra utbrast Lars Wessberg (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden:

-  Det markpriset kan vi erbjuda på Rindö. Hör av dig till mig efter valet så ska vi  se om du inte kan få bygga. Om vi vinner valet, vill säga.

Lars Wessberg vände sig till oppositionen för att höra vad de tyckte om eventuella hyresrätter på Rindö, om det var intressant eller om bara centrala Vaxholm var intressant för hyresrätter. Oppositionspolitikerna menade dock att hyresrätter på Rindö är intressant. Gunilla Lauthers från Vänsterpartiet påpekade att kommunen redan idag förvaltar hyresrätter (ovanför ICA) och skulle kunna förvalta fler.

Vi från Hyresgästföreningen hade även bjudit in Krister Ek, som är aktiv i turism- och företagsnätverket vt.nu, och även fastighetsägare till ett litet hyreshus med åtta lägenheter i Vaxholm, och Stefan Nyström, ordförande för hockeyföreningen IK Vaxholm.  Krister beskrev hur bristen på hyresrätter är ett problem för småföretagare, och hur han inte hade problem att förvalta hyresrätter med en hyra på 1200-1300 kronor per kvm/år. Stefan Nyström pekade på hur han tyckte det var ett problem när en kommun som Vaxholm bara fokuserade på de som är äldre och helt glömmer ungdomar och unga vuxna.

No Comments » | Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Klara Eriksson

Byggmaterial den största kostnaden vid bostadsbyggande

24 juni, 2014

Stockholms Byggmästareförening presenterar uppgifter om fördelning av kostnader för att bygga en lägenhet i ett flerbostadshus (andel av total produktionskostnad 2012);

 

Byggmaterial – 28 %

Markförvärv och kommunala avgifter – 21 %

Moms – 16 %

Byggnadsarbetarnas löner – 14 %

Omkostnader, t.ex. tjänstemännens löner – 8 %

Byggherrekostnader (projektering, kontroll, besiktning, garanti, försäkring, kreditivränta) – 7 %

Transporter, drivmedel, el – 3 %

Maskiner – 3 %

 

Stockholms Byggmästareförening uppger att för bostadsrätter var markkostnaden 2013 i snitt 10 000 kr/kvm, för hyresrätter 3 400 kr/kvm.

No Comments » | Okategoriserade | Direktlänk
Skribent Henrik Ludvigsson