Arkiv för juli, 2011

Hovrätten kör över hyresgästerna

Hyreslagen anger att hyresgästerna har rätt till inflytande över ändringsarbeten i den egna lägenheten. Trots detta går nu hovrätten in och ändrar hyresnämndens beslut i en fråga om ytterligare standardhöjning i en nyligen upprustad lägenhet och kör därmed över hyresgästerna som protesterat mot åtgärderna.

Hyresvärden ansökte om tillstånd för att kakla in det fristående badkaret och lägga in en bänkskiva av granit i köket i en av sina lägenheter, trots att lägenheten nyligen hade upprustats. Hyresgästerna godkände inte extraåtgärderna. Enligt hyreslagen* är de åtgärder som hyresvärden ansökt om standardhöjande och behöver hyresnämndens tillstånd. Hyresnämnden ansåg att detta var standardhöjningar utöver det normala och gav inte hyresvärden tillstånd att genomföra förändringarna.

Hyresvärden gick då vidare till hovrätten som ändrade hyresnämndens beslut och gav hyresvärden tillstånd. Visserligen får åtgärderna i och för sig anses gå utöver vad som är normalt vid en fastighetsrenovering, skriver hovrätten. Men sett i relation till den totala upprustningen påverkar åtgärderna inte bruksvärdet mer än marginellt. Åtgärderna kan därför inte anses stå i strid med det ”objektiva hyresgästintresset”.  Hovrätten säger också att det är oklart hur hög hyran kommer att bli efter upprustningen.

– För att hyresgästerna ska ha ett verkligt inflytande över sitt boende, måste lagstiftningen skärpas till rejält. Hovrätten visar här i sin tolkning och tillämpning av lagen, att lagen är uddlös och enbart ett slöseri med tid och skattebetalarnas pengar. Hovrättens utslag kan på sikt få vittgående konsekvenser för hyresgäster hos fastighetsägare som vill driva upp hyresnivåerna genom att utföra bruksvärdeshöjande förändringar som hyresgäster tackar nej till. Det här är skendemokrati och hyresgästernas inflytande är bevisligen obefintligt, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm.

– Nu måste politikerna ta sitt ansvar så att hyresgästernas inflytande över det egna hemmet säkras. Det måste ske snarast med en ny starkare lagstiftning, säger Terje Gunnarson.

* Jordabalken 12 kap. 18 d §

Bostadsbristen svårare än någonsin för studenter

En ny rapport från Boverket visar att bostadsbristen nu är svårare än någonsin för studenterna i storstadsregionerna, skriver Svenska Dagbladet idag.

Läs artikeln här.

Utan egen bostad får vuxenlivet vänta

Under de senaste två åren har andelen unga vuxna som har en egen bostad sjunkit från 50 till 46 procent.

Bostadsmarknaden blir allt tuffare i Stockholm. Andelen unga vuxna som har flyttat hemifrån men bor utan besittningsskydd – hos anhöriga, kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, inneboende och liknande – har ökat från 24 procent till 28 procent på två år. Tretton procent bor i andrahand. Det gör att de inte kan starta sina vuxenliv med jobb, bostad och familj.

Kö eller kontakt – vägen till bostad
Av de unga vuxna som har en hyresrätt i Stockholms län har mer än hälften fått den genom bostadsförmedlingen i Stockholm eller genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag. Men alla kommuner bidrar inte med bostäder, några har inget eget bostadsbolag och andra har inte en kö som är öppen för alla. 25 procent har fått sitt hyreskontrakt genom kontakter. För de unga som inte har kontakter eller som vill bo i en kommun utan bostadsförmedling minskar alltså chanserna att komma in på bostadsmarknaden.

En femtedel får pengar av föräldrarna
44 procent av de unga vuxna som flyttat hemifrån i Stockholms län har mindre kvar att leva på när boendet är betalt än Konsumentverket tycker är rimligt. Ändå säger fyra av fem att de klarar sina boendekostnader utan problem. Samtidigt säger nästan en femtedel att de får ekonomisk hjälp av föräldrar eller andra anhöriga.

68 800 unga vill ha en egen bostad

68 800 unga vuxna (20–27 år) i Stockholms län vill i dag ha en egen bostad, men står utan, visar Hyresgästföreningens rapport om unga vuxnas boende.

Av de unga vuxna i Stockholms län säger 36 procent att en hyresrätt skulle passa dem allra bäst. 34 procent föredrar en bostadsrätt och 6 procent vill helst ha ett eget hus. För att fylla behovet hos de 68 800 unga vuxna i Stockholms län som saknar och vill ha egna bostäder skulle det behövas 47 300 bostäder.

Statistiken visar dock att det som byggs inte motsvarar efterfrågan. Under förra decenniet byggdes 73 000 nya bostäder i Storstockholm. 27 procent av dem var hyresrätter, 47 procent var bostadsrätter och 25 procent var egnahem. Samtidigt har det befintliga beståndet av hyresrätter minskat. 110 000 hyresrätter har ombildats till bostadsrätter de senaste tio åren.

I Stockholms län bor 215 000 unga vuxna. Skillnaden mellan hur de bor och hur de vill bo är stor:

• 55 000 bor hemma hos sina föräldrar. 32 500 av dem skulle hellre bo på något annat sätt.
• 40 600 bor i egen hyresrätt. 77 700 vill göra det.
• 52 200 bor i egen bostadsrätt. 74 000 vill göra det.
• 3 700 bor i eget hus. 13 500 vill göra det.