Arkiv för maj, 2013

Alby är inte till salu

Idag lämnade nätverket Alby är inte till salu in 6500 underskrifter för att få till stånd ett folkinitiativ till en folkomröstning* om Botkyrka kommun försäljning av 1300 lägenheter på Albyberget. Botkyrka kommun har tillsammans med Botkyrkabyggen bestämt att sälja ut 1300 hem i Alby. Lägenheterna kommer inte att omvandlas till bostadsrätter i första hand, utan de kommer att säljas bort till en privat hyresvärd. Beslutet har lett till stora protester bland de boende. Namninsamlingen är ett av många initiativ för att stoppa försäljningen.

* I kommunallagen står det att ett folkinitiativ leder till folkomröstning om inte minst två tredjedelar av ledamöterna i Botkyrkas fullmäktige röstar mot förslaget. (Kommunallagen 5:34 a §). Alltså krävs det  att 21 av fullmäktiges ledamöter röstar för en folkomröstning, eller lägger ner sina röster, för att beslutet om en folkomröstning ska gå igenom.

Kommunerna måste ta regionalt ansvar för bostadsfrågan

Kommunerna måste ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen på en regional nivå, menar bostadsminister Stefan Attefall (KD) i en debattartikel i SvD 27/5. Att kommunernas ansvar för bostadsfrågan klart uttalas från regeringshåll är något vi har väntat länge på.
Det ska inte kunna vara så att vissa kommuner i stockholmsregionen åker snålskjuts på att andra kommuner bygger bostäder. Som i exemplet Täby, där man inte vill bygga hyresrätter utan menar att ungdomar kan flytta till någon annan kommun i regionen för att sedan åter flytta till Täby när de ”har råd att köpa sig en bostad”.

Attefall påpekar att en regional bevakning av de kommunala planerna och bostadsförsörjningsprogrammen behövs. Länsstyrelserna får en tydlig roll för att bevaka kommunernas bostadsplanering, det ger trovärdighet till förslaget.

Det som Attefall inte nämner och som jag gärna skulle vilja se är riktlinjer för hur kommunerna ska villkora sina markanvisningar. Varje kommun borde fundera över om markpriset motverkar byggandet av fler bostäder. Dessutom borde kommunerna vid markanvisningar kunna kräva att minst hälften av flerbostadshusen ska vara hyresrätter.

Det här känns som ett utmärkt första steg på vägen mot lösningen.

Greger Björkegren
ordförande
Hyresgästföreningen region Stockholm

80 000 unga vuxna i Stockholms län vill ha egen bostad

130 000 av Stockholms läns 230 000 unga vuxna (20–27 år) bor i föräldrahemmet eller i ett boende utan besittningsskydd. Omkring 80 000 av dem skulle vilja ha en egen bostad.
Fram till och med år 2007 hade mer än hälften av de unga vuxna en egen bostad (hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus), därefter har andelen sjunkit drastiskt. Stockholms län är den storstadsregion i Sverige där andelen unga vuxna med egen bostad är minst.

Den vanligaste boendeformen bland unga vuxna idag är att bo hos förälder och andelen som gör det ökar. Sex av tio mambos vill ha ett annat boende. 39 000 unga vuxna i Stockholms län är ofrivilliga mambos.

Det råder bostadsbrist i 23 av Stockholms 26 kommuner (Boverkets rapport 2013:17). Det hindrar unga vuxna från att starta sina vuxenliv. Den akuta bostadsbristen gör det svårare för unga vuxna att kunna få bostäder som de kan efterfråga. För att täcka bostadsbehovet för Stockholms unga vuxna behövs omkring 50 000 nya bostäder. Men det är inte nog. Totalt saknas drygt 100 000 bostäder i Stockholms län. Fram till år 2016 behövs närmare 40 000 nya bostäder varje år för att bygga bort bostadsbristen. Och enligt en rapport som Stockholms läns landsting tagit fram på uppdrag av regeringen måste mellan 179 000 och 319 000 bostäder byggas fram till 2030.

Bland de unga vuxna som har en hyresrätt med förstahandskontrakt är det vanligast att ha fått tag på den genom kontakter, 29 procent. Näst vanligast är att ha stått i kö hos ett specifikt bostadsbolag, 27 procent, och först på tredje plats kommer offentlig bostadsförmedling, 25 procent. Kraven för att få ett hyreskontrakt är högt ställda idag. Fast jobb, hög betalningsförmåga, bra referenser och inga betalningsanmärkningar är krav som kan vara extra svårt att leva upp till för unga vuxna. Var fjärde ung vuxen som lämnat föräldrahemmet är ekonomiskt beroende av föräldrar eller anhöriga för att klara sitt uppehälle.

Det skulle dock inte behöva vara så här. Lösningar finns men politisk vilja saknas.

I valrörelsen 2010 lovade Socialdemokraterna att de skulle bygga 50 000 bostäder om de fick väljarnas förtroende. Moderaterna lovade bygga 57 000 nya bostäder fram till 2014. Det är långt ifrån uppnått. I halvtid hade bara 17 000 av de 57 000 bostäderna börjat byggas.

Hyresgästföreningen har tagit fram ett förslag till en ny bostadspolitik. I det finns flera förslag för att undanröja bostadsbristen i Sverige:

• Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter
• Ta bort fastighetsskatten för hyresrätter
• Skattefria underhållsfonder
• Rot-avdrag till hyresrätter
• Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter
• Använd de allmännyttiga bostadsbolagen för att se till att alla medborgare i kommunen erbjuds bra bostäder

Prat om bostad: Unga vuxnas boende 21 maj

Hyresgästföreningens rapport om Unga vuxnas boende presenteras av Clara Lindblom, förbundsstyrelsen
Politikergrillning med Emilia Bjuggren (S) och Daniel Forslund (FP).
”Det går att bygga billigare hyresrätter” med Anders Johansson, Sigtunahem, Lotta Jaensson, Riksbyggen och Maria Palme, Hyresgästföreningen.
Moderator: Cissi Wallin
DJ: Anna Herdy

21 maj på Debaser Medis kl 19.00
Restaurangen öppnar 18.00

Hur ska svarthandeln stoppas?

Svarthandeln rör sig om rent kriminell verksamhet. Och detta är ingen ny företeelse. Lagstiftningen måste justeras om man på ett seriöst sätt ska kunna lösa problemen, skriver Greger Björkegren, Hyresgästföreningen i Stockholm.

Under de senaste dagarna har svarthandel med hyreskontrakt uppmärksammats i SvD. Det är viktigt att den här frågan kommer upp för granskning.

I Stockholm råder akut bostadsbrist där många människor är i desperat behov av ett hem. Dessvärre finns det fastighetsägare som utnyttjar situationen för egen ekonomisk vinning.

Vi på Hyresgästföreningen vet att det finns mindre, privata fastighetsbolag som har minst 25 procent tomställda lägenheter, som de hyr ut på korttidskontrakt eller kan ha till försäljning. Vi vet också att det finns flera privata fastighetsägare som aldrig har lämnat en enda lägenhet till bostadsförmedlingen. Detta sker trots att branschen har en överenskommelse om att varannan lägenhet ska lämnas till bostadsförmedlingen. Om samtliga privata fastighetsägare skulle lämna alla sina lediga lägenheter till bostadsförmedlingen, skulle handeln med svarta kontrakt minska.

Enligt branschorganisationen Fastighetsägarnas analys är svarthandeln ett resultat av att dagens hyressättning inte fungerar. Detta påstående är minst sagt förvånande. Hur skulle ett lagstadgat hyressättningssystem, som har sin grund i hyresgästernas generella värderingar och som garanterar hyresgästerna ett bra boende till en rimlig kostnad, kunna vara upphov till kriminella handlingar? De visar på en hög grad av förakt för lagstiftarnas och därmed våra politikers omdöme. Fastighetsägarnas analys är missvisande och handlar enbart om att de vill införa fri hyressättning.

Sedan förvärvslagen slopades 2010 kan vem som helst köpa en fastighet utan den kontroll som tidigare fanns. Det öppnar möjligheter för att oseriösa fastighetsägare kan skapa stora kortsiktiga ekonomiska vinningar på en bostadsmarknad som är ur balans.

Bostadsminister Stefan Attefall (KD) visar stor undfallenhet när han kallar svarthandeln för ”en dyster baksida av svensk bostadsmarknad”. Men det är betydligt mer än så, det handlar om rent kriminell verksamhet. Och detta är ingen ny företeelse. Vad tänker bostadsministern göra för att komma tillrätta med den här allvarliga problematiken? Lagstiftningen måste justeras om man på ett seriöst sätt ska kunna lösa problemen med svarthandel på bostadsmarknaden. Och för det krävs politisk vilja.

Men allt bottnar i den akuta bostadsbristen som måste få en lösning. Hur tänker bostadsministern skapa förutsättningar för seriösa fastighetsägare att expandera sin verksamhet genom nyproduktion? För att undanröja bostadsbristen måste produktionen av bostäder öka markant. Det handlar inte bara om att visa vilja utan också om att visa politisk handlingskraft. Och hyresrätter till rimliga kostnader är det som efterfrågas och bör prioriteras.

Hyresrätten har en mycket stark ställning bland stockholmarna, enligt en undersökning av TNS/Sifo:

88 procent anser att byggandet av hyresrätter bidrar till tillväxt för staden.

81 procent anser att hyresrätten gör det lättare för företag och organisationer att attrahera arbetskraft.

80 procent anser att hyresrätter bör prioriteras vid nyproduktion av bostäder.

Stockholm växer och kommer att fortsätta att växa. Hit söker sig människor för att jobba, studera och starta företag. Varje dag skapas nya jobb, arbetsplatser och möjligheter. Om Stockholm ska kunna fortsätta vara ett ledande kunskaps- och forskningscentrum måste studenter och forskare ha möjlighet att hitta bostäder. Om företagen ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare måste fler bostäder byggas. Under de senaste tre åren har befolkningen ökat med över 100000 personer. Under samma tid har knappt 22000 bostäder byggts, varav endast en tredjedel är hyresrätter. För att Stockholm ska kunna fortsätta vara det ekonomiska centrum Sverige behöver måste produktionen av bostäder och då framför allt hyresrätter, öka kraftigt. Tillväxt i Stockholm stimulerar tillväxt i resten av Sverige.

GREGER BJÖRKEGREN
ordförande
Hyresgästföreningen region Stockholm

Läs artikeln på Brännpunkt i SvD