Social housing, modernt fattighus eller segregationens lösning?
Termen social housing börjar höras i sammanhang som berör bostadsfrågan. Bostadsbristens lösning eller receptet för ett mer ojämlikt samhälle är ofta de olika åsikterna. Men vad betyder det egentligen, och är det en modell vi vill ha i Sverige? Ja, detta var frågeställningen när Hyresgästföreningen region Stockholm bjöd in till frukostseminarium fredagen 23 september. Nedan finns en kortare sammanfattning från presentationerna och diskussionerna som följde.
Hyresgästföreningen region Stockholms ordförande Simon Safari öppnade seminariet med att presentera ämnet för dagen och hälsa alla deltagare välkomna. Moderator varLydia Capolicchio.
Magnus Hammar, nationell specialist från Hyresgästföreningen, började med att kort berätta om bakgrunden till social housing, om hur det har uppstått på flera håll runt om i världen på grund av fattigdom och stor bostadsbrist. Men också om att det finns en lång tradition av bostadsmodellen i de flesta länder som idag tillämpar den.
Ulrika Hägred, expert från Boverket, tog vid och presenterade verkets rapport om social housing i sex olika EU-länder. Vilket bland annat visade att bostäderna förvaltades av aktörer med ett allmännyttigt syfte och är offentligt subventionerade. Att frågan inte bara handlar om fattiga människor utan snarare också om en medelklass med normala inkomster som kan utnyttja modellen. Det har också i många fall varit ett verktyg för mer levande stadsdelar då man försöker bygga in modellen i det befintliga bostadsområdet, som både kan ha en högre och en lägre boendestandard. Det som talar emot modellen kan vara frågor som inkomstgränser och regleringar, och att den kan utnyttjas av människor som egentligen inte har ett behov.
Därefter var det Martin Granders tur, doktorand och bostadsforskare från Malmö högskola. Grander menade att det finns en överhängande risk för marknadshyror om man inför social housing. Och ställde sig frågan om vi verkligen måste byta ut dagens bostadssystem mot något annat, bara för att det inte fungerar för stunden? Kan vi inte istället laga systemet genom att sänka trösklarna, se över bostadsbidraget och möjligheterna till ett förturssystem, samt återskapa neutraliteten inom bostadssektorn. Vidare menade Grander att staten och allmännyttan måste ta ett större ansvar, bland annat genom att tydligare gå in och bestämma, men också genom att bygga mycket mer själva. Staten och kommunen måste börja ta ansvar och riskera mer för säkra upp bostadsbestånden.
Efter dagens presentationer var det dags för paneldebatt. Irene Molina, professor från Uppsala universitet, Karin Karlsbro, hållbarhetschef från Fastighetsägarna Stockholm.Anna Granath Hansson, doktorand från KTH, och tidigare nämnda Magnus Hammar från Hyresgästföreningen deltog.
Karlsbro menade att social housing skulle vara en genväg till att lösa ett mer komplext problem och såg det inte som en direkt lösning. Vidare uttryckte hon att samhället bör satsa mer på individer än på stora grupper, samt att det är svårt att subventionerna så att det blir rättvist och att konkurrensen måste öka. Hammar menade att det skulle vara svårt att införa modellen i Sverige eftersom vi har en annan typ av välfärdstradition, och att det skulle kräva en enorm ekonomisk satsning om det skulle bli hållbart. Hammar lyfte istället fram ett problem med att alla kommuner inte har allmännytta. Molina var inte på samma spår och menade att vi redan en typ av social housing idag. Många aktörer tjänar på att det är bostadsbrist och bygger inte om det inte ger stora vinster, därför måste staten återta sitt bostadsförsörjningsansvar uttryckte hon. Granath Hansson menade att bostadsbristen även påverkar de som har pengar, och inte bara fattiga. Granath Hansson ställde sig frågan om hur vi får byggföretagen att vilja bygga genom att exemplifiera med Tyskland, där byggföretag får subventioner av staten. Alla paneldeltagare var ganska överens om att social housing inte skulle lösa situationen för alla som söker ett hem i Sverige. De ser istället andra lösningar på bostadsbristen, även om lösningarna och tillvägagångssätten skiljer sig åt.

Bostadspolitisk frukost – Social housing