Skribents inlägg

Inspirationsträff om social housing

Det finns många åsikter och social housing, ett system där en viss typ av bostäder enbart kan efterfrågas av vissa grupper. Ofta av personer med lägre inkomster, men det kan också vara behovsbaserat utifrån hushållssammansättning. Tisdagen 29 november föreläste Magnus Hammar, nationell samordnare på Hyresgästföreningen och Generalsekreterare för International Union of tenants, för förtroendevalda inom region Stockholm.

Hur många bostäder av typen social housing som finns varierar mycket mellan olika länder i världen. De centraleuropeiska länderna har flest sociala bostäder. I Nederländerna består 32 procent av alla boenden av social housing. I Österrike är motsvarande siffra 23 procent. Grekland däremot har inga sociala bostäder, och Spanien har mycket få. I New York består 68 procent av bostadsbeståndet av hyreslägenheter, varav 60 procent är hyresreglerade.

Hammar menade att alla länder har sin egen form av social housing, med olika upplägg och villkor. Det finns flera olika sätt att subventionera bostäder (vilket innebär att det är social housing). Till exempel direkta bidrag, skatteförmåner, avdragsmöjligheter, bidrag till byggare, förmånliga avskrivningar, subventionerad mark och lånegarantier. Det finns också olika kriterier för vem som har möjlighet att efterfråga social housing-bostäder.

Det finns goda exempel på social housing, menade Hammar. Stora delar av Wiens sociala bostäder, i kommunens regi, är mycket fina. I Wien finns också en speciell form, kallad Inter Ethnic housing, där 50 procent av hyresgästerna ska vara utrikesfödda och 50 infödda österrikare.
Och social housing kan också ha positiva effekter, som att det kan bli lättare för de svagaste grupperna att få bostad och möjligheter för staten att söka EU-pengar. Vissa menar att social housing kan leda till en uppdelad marknad i oreglerad och privat vilket i sin tur skulle leda till att mer byggs. En teori som det inte finns några existerande exempel på, enligt Hammar.

Hammar såg också många möjliga negativa effekter av social housing. Till exempel skulle det medföra ökade kostnader för administration för stat, kommuner och myndigheter eftersom tjänstemän som skötte kontrollapparaten kring subventioner, hyressättning, om vilka villkor och gränser som gällde. Hammar lyfte också fram ökad segregation och höjda hyror i det övriga beståndet som troliga negativa effekter.

Kvällens slutsats blev att Magnus Hammar vill behålla vårt nuvarande system, men att allmännyttans roll som bostadsförsörjare återinförs. Han menade att måste vi skapa vår egen modell, om Sverige ska införa social housing. Det finns flera svåra frågor som behöver besvaras. Hur stor del av allmännyttan ska bli social housing? Ska delar av allmännyttans nyproduktion bli social housing? Ska sociala bostäder till de behövande skötas av stiftelse- och kooperativt ägande?

Dragningen väckte många frågor och inspel från publiken. Social housing är ett ämne som väcker åsikter. Bland publiken fanns blandade känslor för social housing, men de flesta var överens om att den svenska bostadspolitiken måste förändras.

Bostadspolitiskt seminarium 30 maj

Hyresgästföreningen region Stockholm bjuder in till bostadspolitiskt seminarium måndag 30 maj, klockan 8-12.

Anmälan och frågor:​ sthlmseminarium@hyresgastforeningen.se senast 23 maj

Bostadspolitisk frukost – Vilka är hindren för att bygga hyresrätter?

Välkommen till bostadspolitisk frukost om vilka hinder som finns för att bygga hyresrätter i stockholmsregionen.

Tisdag 22 mars 2016, klockan 8.30–9.45, World Trade Center.

ANMÄLAN OCH FRÅGOR:

sthlmseminarium@hyresgastforeningen.se
Anmäl dig senast 15 mars 2016

Nyttan med allmännytta var temat för kvällen

Nyttan med allmännyttan är namnet för ett forskningsprojekt genomfört av Sabo och det var också temat för onsdagens inspirationskväll på Hyresgästföreningen region Stockholm. På plats för att berätta om projektet var Susanna Wahlberg, chef för enheten Boende och juridik, och Lena Liljedahl, projektledare på enheten för Boende och juridik, båda från Sabo.

Utgångspunkten för projektet är den nya lag som ger allmännyttan uppgiften att både ta samhällsansvar och drivas affärsmässig – Sabo frågade sig om de två går att kombinera. Projektet genomfördes av flertalet forskare och leddes av Tapio Salonen. Metod för projektet var bland annat fallstudier och enkätundersökningar.

Här följer utvalda slutsatser av forskningsprojektet som lyftes fram under kvällens föreläsning. En utförlig sammanfattning av projektet finns här.

Bo Bengtsson, professor i stadsvetenskap vid IBF Uppsala universitet, presenterade i sitt kapitel tre möjliga framtida scenarion som implementeringen av lagen kan leda till. Anpassningsscenariot innebär att gränserna mellan privata hyresvärdar och allmännyttan suddas ut. Utvecklingen på hyresmarknaden närmar sig konkurrens på lika villkor mellan privat och allmännyttig förvaltning. Bo Bengtsson ifrågasätter poängen för en kommun att äga ett allmännyttigt företag om detta ska drivas strikt företagsekonomiskt. I motståndsscenariot utnyttjar allmännyttan lagens tolkningsutrymme och fortsätter på samma spår som tidigare. De behåller en självständig roll i den lokala bostadsförsörjningen. Systemskiftesscenariot innebär att bostadspolitiken förändras i grunden genom lagändringar till följd av att hyresförhandlingarna mellan parterna krakelerar eller genom påtryckningar från EU.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH Stockholm, menade att problematiken kring bostadsfrågan liknar den situation som presenterades i den bostadssociala utredningen från 1946. Lind menar att vi nu är i en situation med spekulation och att marknaden inte tar ansvar för bostadsbyggandet. Den fria marknaden kommer aldrig tillgodose bristen eftersom just brist och efterfrågan ligger i marknadens intresse. Därför ska stat och kommuner ta ansvar för att tillgodose bostadsbehovet, där kan allmännyttan vara ett av verktygen. Allmännyttan ska ha en långsiktig och ansvarsfull förvaltning.

Tapio Salonen ställer sig frågan om allmännyttan verkligen erbjuder en bostad för alla i en tid då inkomstskillnaderna mellan hushållen har blivit större i Sverige. Allmännyttan är den upplåtelseform som har störst andel inkomstsvaga hushåll och allt mindre andel av den svenska befolkningen bor i allmännyttan. Salonens studier visar också att ju större andel av bostäderna i en kommun som består av allmännytta, desto mer socioekonomiskt blandad är befolkningen.

Martin Grander, doktorand i Urbana studier vid Malmö högskola, har i projektet funderat kring vad samhällsansvar innebär. Granders slutsats är att de allmännyttiga bostadsföretagen tar ett stort samhällsansvar och att lagen inte har påverkat detta arbete vid en första anblick. Men allmännyttans samhällsansvar handlar också om bostadsförsörjning vilken i viss mån påverkas av höjda avkastningskrav.

Emma Holmqvist, fil. dr i kulturgeografi vid IBF Uppsala universitet, ser tydliga lokalpolitiska skillnader i tolkningen av lagen beroende av politiska ideologier. Vissa kommuner och bolag motsätter sig öppet den nya lagstiftningens inriktning på affärsmässighet medan andra tolkar affärsmässigheten som det viktigaste. Ökade vinstkrav har också gjort allmännyttan mindre riskvillig.

Sammanfattningsvis är de övergripande slutsatserna med Sabos forskningsprojekt att allmännyttan har stort tolkningsutrymme i lagen. Ytterst är tolkningen och agerandet en politisk fråga – vad vill kommunerna med sina allmännyttiga bolag? Sabo menar att det viktigaste sättet att ta samhällsansvar borde vara att bygga nytt och renovera för allmännyttan. Kortsiktiga avkastningskrav kan stå i vägen för detta. Utifrån tolkningsutrymmet är det alltså upp till ägarna att avgöra hur man vill använda allmännyttan som verktyg.

Efter presentationen av rapporten fick publiken diskutera rapporten gruppvis, därefter följde en öppen diskussion i salen. Många upplevde att avståndet mellan allmännyttan och hyresgästerna har vuxit och att intresset för de boendes åsikter har minskat hos hyresvärdarna. Vissa upplevde också att det fortfarande finns stora skillnader mellan privata bolag och allmännytta, till exempel inom fastighetsförvaltning, men att de två närmar sig varandra nu när allmännyttans vinstintressen ökar. Många personer i publiken saknade också hyresgästernas åsikter och synvinklar i forskningsprojektet.

Plus uppmärksammar konsekvenserna av upprustningar

Igår torsdag 4 februari uppmärksammade TV-programmet Plus i SVT upprustningar av hyresrätter. Programmet lyfte bland annat att många tvingas flytta efter upprustningar på grund av hyreshöjningar. Allvarliga brister i lägenheter och andra utrymmen efter upprustningar visades också.

I programmet deltog bland annat Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg, som tycker att det behövs lagändringar för att hyresgästernas intressen ska kunna väga tyngre i Hyresnämnden. Här kan du se programmet.