Bostadsbyggande

Hyresgästföreningen region Stockholms bostadspolitiska program

Hyresgästföreningen region Stockholm har antagit sitt bostadspolitiska program.

Hyresgästföreningen region Stockholms bostadspolitiska program

Omslag

Trots reviderad prognos för byggandet byggs det för lite

Boverket har utifrån SCBs befolkningsprognos i april reviderat sina siffror när det gäller behovet av nya bostäder. Boverkets revidering innebär ett sänkt behov av nya bostäder fram till 2025 jämfört med prognosen från i juni 2016. Beräkningen då indikerade ett behov på 710 000 bostäder, det vill säga 110 000 mer än den nya prognosen. Anledningen till nedskrivningen är dels att det färdigställdes 46 000 bostäder 2016 och dels att SCB i sin nya befolkningsprognos från april 2017 justerat ned befolkningen 2025 med 135 000 personer.

Trots nedskrivningen poängterar Boverket att behoven av nya bostäder är akut. I rapportens slutsatser skriver Boverket:

”Behovet av nya bostäder framöver är mycket stort, inte minst under de allra närmaste åren. De närmaste fyra åren behöver ett nytt Stor-Malmö uppföras eller alternativt ett nytt Linköping varje år. Det handlar således om volymer som inte varit aktuella i Sverige sedan miljonprogrammets dagar.”

Boverket konstaterar att det förvisso har byggts betydligt fler bostäder de senaste åren, men inte i den omfattning som behövs. ”Huvudorsaken till de senaste årens högre produktionsvolymer är de ekonomiska förutsättningarna och den högkonjunktur vi befinner oss i”, skriver Boverket. En brist i Boverkets rapport är de inte det här sammanhanget problematiserar det faktum att byggandet främst har gynnat grupper som har råd att köpa sitt boende eller har råd med höga hyror. Ingenstans i rapporten nämns behovet om fler hyresrätter till en rimlig hyra.

Läs Boverkets rapport här.

Kollektivboende – ett nygammalt koncept

Kollektivboende är på väg att bli populärt igen. Många äldre och många unga söker sig till ett boende med bättre gemenskap men samtidigt en privat sfär. Det moderna kollektivboendet innehåller egna lägenheter med stora gemensamhetsutrymmen.

När regionen bjöd in till en inspirationsföreläsning om kollektivboende, kom arkitekt Kerstin Kärnekull från kollektivboendet Färdknäppen och berättade om hur det fungerar. Färdknäppen som har funnits länge, är ett boende för andra halvan av livet (50+) och har ett femtiotal hyresgäster.

När kollektivboenden startade på 70-talet låg fokus på att underlätta vardagen. På ett kollektivboende, i Hässelby, hade man till och med personal som lagade mat. Men på de flesta andra kollektivboenden, är det hyresgästerna själva som går samman och gör det som ska göras.

På Färdknäppen har man möjlighet till gemensamma middagar varje dag. Alla turas om att laga mat och man anmäler sig för att äta. Dessutom finns det snickarverkstad, datarum, allrum med dagstidningar och symaskin, motionsrum och takterrass. I huset finns en kör, ett husband och en trädgårdsgrupp. I motionsrummet anordnas olika aktiviteter. Självklart har kollektivhuset också en egen lokal hyresgästförening.

− Kloka politiker borde se till att fler boenden av detta slag byggs, säger Kerstin Kärnekull. Vi som befolkning blir äldre och även om det inte finns någon prognos så kommer det att bli en stor belastning för samhället. Det behövs fler bra alternativ än vad som finns idag och till en rimlig kostnad. Att inte ha någon att prata med i sin vardag kan lätt leda till social ohälsa. Vi borde ha gjort något för länge sedan.

Ett bra boende för seniorer kan definieras i några enkla punkter:
Tillgänglighet – lätt att ta sig till och från
Bra service – matbutiker, kollektivtrafik, vårdcentral, apotek
Nära vänner och släkt
Rimlig hyra
Stimulerande, med träffpunkter och aktiviteter

− Hyresgästföreningen kan bidra med att få igång diskussionen på lokalt plan. Man måste jobba för ett kollektivhus. Ett bra argument för att satsa på kollektivboende är att stat och kommun kan spara stora pengar eftersom personer som bor i kollektiv håller sig friskare och mer välmående, avslutar Kerstin Kärnekull.

Toppnotering i färdigställda bostäder – flest på 25 år

Fler hyresrätter, färre bostadsrätter

Av alla färdigställda lägenheter i landet så var 54 procent hyresrätter och resterande bostadsrätter. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg minskar dock hyresrättens fördel något. Där byggdes det fler bostadsrätter än hyresrätter. Med förhållandet 57 och 43 procent i Stockholm, samt 63 och 37 procent i Göteborg, med fördel till bostadsrätten. I Stor-Malmö ser det helt annorlunda ut, med klar fördel för hyresrätten. Så mycket som 72 procent var hyresrätter. Förhållandet i övriga landet var 64 procent hyresrätter och 36 procent bostadsrätter. Statistiken visar också att det byggdes många små lägenheter, samt studentlägenheter, nästan 3500 lägenheter för studenter färdigställdes under året.

Statistiken i denna artikel är hämtat från SCB (statistiska centralbyrån). Besök gärna deras hemsida  för att läsa mer!

Bostadsbygge i Stockholm

Tillväxt för hyresrätten

Sverigeförhandlingen presenterade idag resultatet av förhandlingar med Stockholm, Huddinge, Vallentuna, Österåker, Täby och Solna. Resultatet är att över 100 000 nya bostäder kommer att byggas i Stockholmsregionen samtidigt som det blir nya kollektivtrafiksatsningar.

− Vi välkomnar resultatet av Sverigeförhandlingen. Det betyder mycket för regionens utveckling att fler människor kommer att få möjlighet att bo, arbeta och studera här, säger Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm.

− Vi förväntar oss att de utvalda kommunerna tillgodoser de behov av hyresrätter som finns i respektive kommun. Och vi förutsätter att dessa bostäder är nytillkomna bostäder och inte ingår i befintliga planer, säger Simon Safari.