Hyresförhandlingar

Om Fastighetsägarföreningens märkliga påståenden

I ett blogginlägg  skriver Fastighetsägarföreningen om Hyresgästföreningens, enligt dem, märkliga pressmeddelande. Låt oss se vad som egentligen är märkligt.

Den 27 oktober gick vi ut i ett pressmeddelande om hur förhandlingsläget för 2018 ser ut. I Pressmeddelandet om våra överenskommelser berättar vi sakligt om vilka och hur många avtal som har slutits. Vi har träffat dessa överenskommelser, bland annat med 6 allmännyttiga bolag utifrån respektive bolags ekonomiska förutsättningar. Dessa överenskommelser ligger i snitt på 0,67 procent för 37 677 lägenheter. Inget konstigt alltså, bara fakta.

Fastighetsägarna vill också ge sken av vi ska ha något slags ”veto” i hyresförhandlingarna. Det finns så klart inget veto. Hyresgästföreningen har ett uppdrag från den lagstiftande församlingen att förhandla hyror för landets alla hyresgäster. Detta är självklart ett uppdrag vi tar på största allvar. För att dagens och morgondagens hyresgäster fortfarande ska ha råd att bo kvar i sina hem.

Det är inte synd om fastighetsägarna. Totalavkastningen de senaste två åren har varit över 10 procent. Det finns det säkert många börs- vd:ar som är avundsjuka på.

Att vi de senaste två åren lyckats träffa förhandlingsöverenskommelser på nivåer under inflationen är inte heller något att oja sig över. Om vi drar ut tidsaxeln 15 år bakåt i tid så ligger nivån på den årliga hyreshöjningen långt över inflationen.

Så vad är det som är märkligt? Det märkliga är att Fastighetsägarföreningen inte ser hela samhällsbilden. När vi vill prata om människor vill de prata om ekonomiska kalkyler. Vi kan ta nyproduktion som ett exempel. Om man antar att ett maxbelopp på 40 procent av en bruttoinkomst kan gå till hyra, så har 54 procent i Stockholm inte har råd med en nyproducerad hyresrätt, då tycker vi att något är fel. Det är också fel att människor ska behöva oroa sig om man ska ha råd att bo kvar i sitt hem efter upprustning. Hyresgästföreningen vill vara med och bidra till trygga hem, där både människor och samhälle utvecklas. Detta kräver att vi tillsammans med de inblandade parterna tar hyresförhandlingarna på allvar, för dagens och morgondagens hyresgäster.

/ Simon Safari, ordförande, Hyresgästföreningen region Stockholm

Hyresnämnden gick på hyresgästernas linje

En fastighet på Kammakargatan i Stockholm har genomgått en omfattande renovering under 2014−2015. Både gemensamhetsutrymmen och lägenheterna har renoverats.

Efter renoveringen yrkade hyresvärden på en normhyra om 1900 kronor per kvadratmeter och år för en trea på 77 kvadratmeter. Men i samband med att hyresvärden hade inhämtat hyresgästernas godkännande för renoveringsåtgärderna, hade hyresvärden uppgett att hyran efter renovering skulle uppgå till 1665 kronor per kvadratmeter och år.

Hyresgästföreningen har, som ombud för hyresgästerna, under hela processens gång hävdat att hyresvärden är bunden av uppgiven hyra efter renovering. Vi har hävdat att hyresvärden på ett bedrägligt sätt har lockat hyresgästerna att skriva på ett godkännande.

Om en hyresvärd utlovar en viss hyra vid godkännandet och därefter yrkar en mycket högre hyra efter renoveringen, menar Hyresgästföreningen att hyresgästinflytandet enligt 12 kap. 18 d § jordabalken kringgås. Detta har bestridits av hyresvärden som anser att sig kunna begära höjd hyra.

Hyresnämnden håller med Hyresgästföreningen och finner därmed att den högsta hyran som kan fastställas i beslutet är en normhyra om 1 665 kr/kvm/år.

Exempel på yrkad hyra av hyresvärden samt beslutad hyra av hyresnämnden:

För en 2 rok på 63 kvm hade hyresvärden yrkat en hyra på 10 378 kr/mån. Hyresnämnden beslutade om en hyra på 9 067 kr/mån.

Nu utvecklar vi Stockholmshyra – för en konsekvent hyressättning

Hyresgästföreningen region Stockholm och Stockholms stads tre kommunägda bostadsbolag vill skapa en hyressättning som bättre speglar det som dagens hyresgäster värdesätter i sitt boende. Nu undertecknar vi därför en överenskommelse för att utveckla hyressättningen i Stockholm.

Stockholmshyra är ett verktyg för att enklare kunna beräkna en lägenhets hyra utifrån område, hus, lägenhet och service inom ramen för nuvarande lagstiftning. Stockholmshyra blir grunden för en tydlig och konsekvent hyressättning inom Stockholms stad.

Idag får fastighetens ålder stor inverkan på hyran i Stockholm. Hyressättningen ska utgå från hyresgästers generella värderingar. Ett viktigt underlag i arbetet med Stockholmshyra är kunskap om vad stockholmarna värdesätter i sitt boende. Parterna har därför låtit TNS Sifo genomföra en undersökning som visar att närheten till kommunikationer värderas allra högst av stockholmarna*. Även läget i staden, fastighetens skötsel och den service hyresvärden erbjuder har betydelse för hur man värdesätter boendet.

Parterna är överens om att arbetet med att utveckla Stockholmshyra ska utgå från den svenska lagstiftningen kring hyressättning (exempelvis besittningsskydd och kollektiva förhandlingar).

– Med Stockholmshyra ska alla hyror sättas utifrån tydliga och överenskomna kriterier som tillämpas och gäller för alla lägenheter – ”lika lägenhet, lika hyra”, säger Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm.

En viktig utgångspunkt i arbetet är att konsekvenserna inte ska bli stora varken för hyresgäst eller hyresvärd. Eventuella hyresjusteringar kommer därför att införas över tid, i enlighet med lagstiftning och rådande praxis.

Vilka kriterier som påverkar hyran, t ex område, hus, lägenhet och service och en plan för implementering ska finnas på plats till årsskiftet 2017/2018.

– Detta är ett mycket viktigt steg för att säkra hyresrättens framtid och utveckling i Stockholm. Det är viktigt att förutsättningarna är tydliga, både för hyresgäst och hyresvärd, säger Pelle Björklund, VD Svenska Bostäder.

* Undersökningen omfattar 1600 respondenter i Stockholms stad.

Mer information: Frågor och svar om Stockholmshyra

SD vill att hyresgästernas inflytande ska minska

I Svenska Dagbladet får Sverigedemokraternas bostadspolitiske talesperson, Roger Hedlund, svara på tio frågor angående partiets politik i bostadsfrågan. På en punkt är han tydlig – Hyresgästföreningens roll som hyresförhandlande part ska inskränkas.

I artikeln uttrycks det på följande sätt: ”Sverigedemokraterna säger nej till att ändra hyresregleringen men vill ändå försöka minska hyresgästföreningens inflytande vid förhandlingar, säger Roger Hedlund.”

Att Sverigedemokraterna vill minska Hyresgästföreningens inflytande må vara hänt, men problemet med citatet är att det handlar om alternativa fakta. Det finns ingen hyresreglering i Sverige. Den togs bort på 1970-talet, därefter förhandlar parterna om hyressättningen, ungefär som parterna gör på arbetsmarknaden.

Med en falsk premiss, det vill säga att det finns en hyresreglering, vänder sig Hedlund sen emot marknadshyror och mot Hyresgästföreningens ”makt”. Och nu blir det rörigt:

”– Nej, skulle man införa någon form av fria marknadshyror skulle det leda till höjda hyror. Det är bostadskris och många står i bostadskö så det finns potential att höja hyrorna.

 Behöver inget ändras?

 – Jo. Man behöver se över möjligheterna vid förhandlingar. Hyresgästföreningen har idag en väldigt stark position när hyrorna förhandlas och den positionen bör ses över

 Hur då?

 – Man behöver kunna få en annan hyresutveckling som i sig skulle möjliggöra att fler bostäder kan komma till, säger Roger Hedlund.”

Resonemanget håller inte ihop, vilket i sin tur bygger på okunskap. Sedan 2006 finns möjligheten att genom förhandling teckna överenskommelse om presumtionshyror, vilka garanterar att fastighetsägarens kostnader täcks vid nybyggnation. Det är alltså inte där problemet ligger när det gäller bostadsbyggandet. Och när det gäller Hyresgästföreningens starka position i förhandlingssystemet är även den en myt. Hyresgästföreningen har fått riksdagens förtroende att förhandla hyror, men i övrigt har organisationen inga konfliktåtgärder att sätta emot.

Fastighetsägarens linje är inte alltid rätt

På Fastighetsägarbloggen skriver Nathalie Brard, förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, att det inte är särskilt märkligt att hyresnämnden nästan alltid går på fastighetsägarnas linje i samband med upprustningar. I Brards värld är det fullständigt självklart eftersom hyresgästerna uppenbarligen delar ”hyresvärdarnas syn på vad som är modern standard” då inte fler motsätter sig upprustningar genom att gå till hyresnämnden.

Antingen låtsas Brard helt enkelt inte om att det just nu pågår en av regeringen tillsatt utredning om hyresgästers inflytande. Eller så har hon förträngt utredarens uppdrag. När det gäller upprustningar har uppdraget två delar. Dels att ”ta ställning till om hyresgästernas inflytande vid ombyggnad av hyreslägenheter bör stärkas.” Men i uppdraget ingår också ”att ta ställning till om principerna för den rättsliga prövningen bör ändras för att stärka hyresgästernas inflytande”.

Vi har en enkel fråga till Brard: Varför tillsatte regeringen en utredning om allt verkligen fungerade enligt lagstiftarens intentioner?